Länsstyrelsen har tagit fram ett förslag till vägledning för planeringen av vindkraft utifrån skyddet av kungsörn och havsörn på Gotland.
Örnarna hör till de arter som tidigare varit så gott som utrotade men nu har stammen växt, särskilt på Gotland och klassas som bara nära hotad. Eftersom örnar flyger in och skadas av vindkraftverkens vingar, innebär det att domstolarna med stöd av EU, är restriktiva när det gäller att ge tillstånd att etablera vindkraft. Verken får inte stå för nära örnarnas bon eller deras flygstråk.
Syftet med länsstyrelsens strategi är att ge vägledning för att hantera denna konflikt.
Det syftet är inte uppnått, enligt Region Gotland. Nulägesbeskrivningen godkänns men i fråga om att lösa konflikten mellan örnar och vindkraft, är den inte är tydlig.
– Här tas bara hänsyn till ett av behoven, nämligen skyddet av örnar. Strategin saknar en helhetssyn, det är mer en beskrivning av dagsläget, säger Eva Nypelius, (C), ordförande i regionstyrelsen.
Hon pekar på att örnarna blivit fler samtidigt som vindkraften behövs för energiomställningen.
Det kloka i att diskutera örnfrågan isolerat från övriga intressen ifrågasätts också. Hon menar att man vid dagens tillståndsprövning tar alla motstående intressen, vart och ett för sig och väger det mot vindkraften.
– Man kan inte tänka stuprör i de olika prövningarna utan se frågan i sin helhet, det är då man får en samexistens. Nu betraktas vindkraften som en miljöfarlig verksamhet som får en mycket svag ställning, säger Eva Nypelius.
– Den här ineffektiva prövningen kommer inte att leda till att vindkraften utvecklas, snarare konserveras.
Resultatet blir att vindkraften i första hand hänvisas till de platser som blir över när alla andra intressen tillgodosetts. Och som oftast inte är bra ur energiproduktionen.
Länsstyrelsen har bland annat tittat på det försök som görs på Näs där man har en kamera som känner av när en stor fågel närmar sig och kan stoppar vingarna från att snurra. Det är en förhållandevis dyr teknik som orsakar produktionsbortfall.
– Det är en intressant utveckling som pågår. Det skulle kunna minska risken för kollisioner, säger Eva Nypelius som i remissvaret påpekar att den tekniken inte är färdig utan behöver testas mer.