Oppositionsrådet Eva Nypelius (C) tycker att underskotten i nämnderna är oacceptabelt.
Region Gotlands prognos för årets resultat visar på ett rekordstort underskott på minus 311 miljoner kronor, vilket skiljer sig kraftigt från det budgeterade resultatet på minus 127 miljoner kronor. Prognosen innebär en budgetavvikelse på minus 184 miljoner kronor. Det framgår av senaste delårsrapporten.
Bedömningen av ekonomin bygger på de prognoser som nämnder och förvaltningar har gjort samt den senaste tidens utveckling av skatter och statsbidrag.
Alla nämnder utom gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden prognostiserar underskott. Hälso- och sjukvårdsnämnden har det största underskottet på minus 96 miljoner kronor.
– Vi kom överens om ett minus på 127 miljoner kronor inte 311 miljoner, säger oppositionsrådet Eva Nypelius (C).
Hon menar att det finns utrymme för ett minusresultat på 127 miljoner i årsbudgeten för 2024 kronor tack vare de pengar som finns i resultatsutjämningsreserven. Men nu pekar årets första delårsrapport på ett betydligt större underskott som kraftigt avviker från budgeten.
– Vi försummar vår ekonomi. Det handlar om att ha respekt för fullmäktiges beslut, säger Eva Nypelius.
Hon menar att nämnderna redan förra året skulle vidtagit kraftigare åtgärder för att spara pengar.
– Uppdraget var tydligt redan i fjol, att nämnderna skulle spara. Nu jobbar man med åtgärdsförslag, hade man börjat tidigare kanske man skulle slippa så drastiska åtgärder, säger hon.
Region Gotlands pensionskostnader bedöms öka med 152 miljoner kronor till 829 miljoner, vilket motsvarar en ökning med 22 procent under 2024. Den kraftiga ökningen av pensionskostnaderna under 2023 och 2024 beror till största del på den höga inflationen under 2022 och 2023 som gör att värdesäkringen av pensionsskulden blir så stor. Pensionskostnaderna har budgetavvikelse på minus 37 miljoner.
Vid regionstyrelsens sammanträde i mars beslutades att samtliga nämnder ska vidta nödvändiga åtgärder under 2024 för att den beslutade budgeten inte ska överskridas. Besparingarna rör bland annat räddningstjänstens heltidspersonal i Slite, färdtjänst där bland annat egenavgiften föreslås höjas, justering av taxan för bygglov och livsmedelskontroller, skolan, priset för tandvård och neddragningar inom hemtjänst, särskilt boende, omsorgen om personer med funktionsnedsättning samt individ- och familjeomsorgen.
Meit Fohlin (S), regionstyrelsens ordförande menar att sjukvården är ett stort problem. "I förlängningen urholkar sjukvårdens kostnadsutveckling vår förmåga att ta vårt kommunala uppdrag, vilket riskerar leda till att vi urholkar hela den gotländska välfärden", säger hon.
Hur kunde underskottet bli så stort?
– Alla Sveriges regioner gör stora underskott 2023 och 2024 som en följd av världsläget med inflation och stora prisökningar som följd. Gotland skiljer sig inte från andra regioner utan möter samma utmaningar och ser ungefär samma kostnadsutveckling som andra. Vi lade en minusbudget på -127 miljoner utifrån att vi såg oerhört speciella förutsättningar för 2024. I relation till det är prognosen minus 184 miljoner. Det beror på kraftigt minskade statsbidrag med 148 miljoner samtidigt som alla kostnader ökat. Till exempel har Pensionskostnaderna, som följd av inflationen, gått upp med 400 miljoner från 2022 samtidigt som vi ju vet att vi är underfinansierade i gotländsk sjukvård som följd av att vi är minsta regionen och enda ö-regionen med sjukvårdshuvudmannaskap. Det är på sikt omöjligt att klara utan ökade resurser från staten, den frågan måste vi driva hårt, säger regionstyrelsens ordförande Meit Fohlin (S).
Vad ska regionen göra åt underskottet?
– Vi behöver göra helt nytt. Vi måste driva frågan gentemot staten där det rent krasst är så att Gotland inte längre klarar att ha sjukvårdsuppdraget och samtidigt vara en väl fungerande kommun. I förlängningen urholkar sjukvårdens kostnadsutveckling vår förmåga att ta vårt kommunala uppdrag, vilket riskerar leda till att vi urholkar hela den gotländska välfärden. Här kommer vi ta initiativ och driva hårt. Samtidigt tar vi tuffa beslut i relation till läget, säger Meit Fohlin och fortsätter:
– Hälso- och sjukvårdsnämnden har tagit ett besparingsprogram om 150 miljoner med bland annat anställningsstopp och minskning av hyrpersonal, här är Region Gotland den region som andelsmässigt sparat mest i landet med 25 miljoner. Socialnämnden gör insatser för att minska sjuktalen och schemaläggningen ska ses över och inom skolan läggs mycket tuffa krav på skolområdena. Vi ser också över taxor, bromsar allt vi inte måste göra, låter bli att återbesätta tjänster, minskar resor och konferenser och ser över alla investeringar.
Varför vidtogs inte kraftigare åtgärder ifjol?
– Vi vidtog åtgärder i fjol i alla delar av våra verksamheter. Att gå in alltför kraftfullt, när vi såg att var tillfälligt svåra år, bedömde vi skulle bli förödande för gotlänningar och välfärd. Vi har haft taktiken att agera lagom utifrån det. Våra insatser har hela tiden avvägts så att de också ska vara rimliga för gotlänningar och verksamheter. Vi var, då, helt överens i den gotländska politiken om att vi inte, dessa år, ska genomföra alltför stora och genomgripande besparingar med förödande konsekvenser, utan istället så gott det går, hålla huvudet kallt och ta oss igenom och in i bättre år.
Eva Nypelius håller med om att det inte bara är Region Gotland som har svårt att få pengarna att räcka:
– Det är svårt och tufft just nu i alla kommuner och regioner, allvaret i det tycker jag att man saknar, säger hon.
Eva Nypelius menar att det från regeringens sida krävs en större förståelse för Gotlands speciella ö-faktor.
– Det man behöver veta just nu är det långsiktiga. Vad tänker regeringen inför 2025, så att man kan lägga en realistisk budget, säger hon.