"Många har svårt att nyttja sin friskvårdstimme som det ser ut nu", säger Pia Malmros, ordförande för Kommunal på Gotland.
5 000 kronor i årligt friskvårdsbidrag och schemalagd friskvårdstimme. Så ser förmånerna ut i den hälsosatsning som Region Gotland nyligen aviserade och som tar sikte på anställda inom omsorgsyrken på socialförvaltningen.
En mycket välkommen nyhet, tycker Pia Malmros, lokal ordförande för fackförbundet Kommunal – men ...
– För dem som inte träffas av det här projektet gäller fortfarande den gamla policyn. Från Kommunal har vi i flera år arbetat för att den ska uppdateras och omarbetas. Många har svårt att nyttja sin friskvårdstimme som det ser ut nu. Och bidraget är för lågt för att täcka kostnaderna för vanliga friskvårdsaktiveter, säger hon.
I dagsläget omfattas anställda inom Region Gotland av en generell riktlinje för friskvård: En friskvårdstimme i veckan, så länge det inte krockar med arbetet. Den som har förhinder ersätts med ett friskvårdsbidrag på max 1 200 kronor om året.
Jämfört med andra gotländska arbetsgivare inom offentlig sektor ligger regionen i lä. Heltidsanställda vid länsstyrelsen har exempelvis rätt till en friskvårdstimme i veckan och ett årligt bidrag på 2 500 kronor. På Riksantikvarieämbetet handlar det om 3 000 kronor och två timmar.
– Det sticker lite i ögonen att regionen använder sin policy för att marknadsföra sig som arbetsgivare, säger Pia Malmros.
Hur skulle ni helst se att riktlinjen förändrades?
– Den behöver förbättras på flera punkter, men att göra friskvårdstimmen schemalagd är en prioriterad fråga. Läget inom flera verksamheter är så ansträngt att det i dag helt enkelt inte finns utrymme att ägna sig åt friskvård under arbetstid.
– Nu säger regionen äntligen att man påbörjat arbetet med en revidering av policyn, men jag konstaterar att Kommunal hittills inte fått vara delaktiga i det arbetet, säger Kommunalordföranden.
Friskvårdsbidrag får användas till aktiviteter som syftar till motion eller att motverka stress, till exempel massage.
Enligt Region Gotlands HR-direktör Lotta Israelsson pågår mycket riktigt ett sådant arbete.
– Riktlinjen har varit med ett tag och den behöver helt klart ses över. Vi vet att vi har stora utmaningar framför oss med kompetensförsörjningen. Därför behöver se vad vi kan göra för att bli attraktiva som arbetsgivare och hur vi bäst tar hand om de medarbetare vi redan har, säger hon.
Tanken är att lärdomarna från tidigare nämnda hälsosatsning på socialförvaltningen ska ligga till grund för detta arbete. Projektet pågår under 2023 och finansieras med statliga medel, som öronmärkts för ändamålet.
– Vi kommer parallellt arbeta med att ta fram ett förslag på riktlinje för hela regionen. En riktlinje som sen behöver tas politiskt utifrån riktning och budgetramar. Ambitionen är att det arbetet ska resultera i ett förslag under 2024, säger Lotta Israelsson.
Lotta Israelsson anser att frågan är bredare än summan i friskvårdsbidraget och antalet friskvårdstimmar.
Hon tycker dock inte att man ska stirra sig blind på själva beloppet i friskvårdsbidraget eller antalet friskvårdstimmar.
– Om andra arbetsgivare höjer behöver vi kanske hänga på i den utvecklingen, visst. Men jag tror att vi behöver ett bredare grepp än så.
– Det viktiga är effekten: Att vi bidrar till återhämtning och mer hälsosamma vanor bland våra medarbetare, samt att sjuktalen går ner. Finns det ett samband mellan det och ett högre belopp i ersättningen? Kanske, men det vet vi inte säkert. Finns det andra saker vi kan göra som är mer effektiva? Det är frågor vi behöver titta närmare på utifrån projektet på socialförvaltningen.