Teknikförvaltningen har sedan 2018 undersökt 58 gamla soptippar för att se om det finns risk att de läcker miljöskadliga ämnen. I dag vet man att drygt 30 gamla deponier på Gotland behöver åtgärdas genom att täckas över.
Snart går man in i nästa fas i det mångåriga projektet, när deponierna ska sluttäckas. I ett första skede ska sju av de cirka 30 deponierna prioriteras: Stånga, Rute, Hamra, Garda, Burs, Slite och Visby.
Utöver dessa skall delar av Gotlands enda aktiva deponi, Slite, sluttäckas.
Bara för Visbydeponin uppskattas att 130 000 kubikmeter täckmassa av olika slag behövs. Det motsvarar cirka 7 000 lastbilstransporter. Kostnaden för detta beräknas till drygt 26 miljoner kronor, men man kan komma billigare undan. Genom att använda överskottsmassor från industrin, som kalkbolagens restprodukter, kan regionen spara drygt sex miljoner kronor på Visbydeponin.
Enligt Karl-Johan Boberg (C), ordförande i tekniska nämnden, återstår att undersöka i vilken omfattning det är möjligt med tanke på olika regler och miljökrav.
Starttid för Visbydeponin är satt till andra halvan av 2021, men arbetet väntas pågå till och med 2024.
Hur stor den totala slutnotan blir, alltså efter samtliga deponier är sluttäckta, är okänd.
– Vi börjar med Visby, som är störst, och gör den helt klar först. De här gamla miljöskulderna är inget som våra framtida generationer ska behöva ärva, men det kommer att ta många år innan allt är färdigt, säger Karl-Johan Boberg.