Denna vecka sitter Region Gotland med vårens budgetberedning. Då ska bland annat den senaste förstudien om ett framtida badhus i Visby presenteras. Det beräknas kosta uppemot 200 miljoner kronor – och det är ändå bara några procent av hur mycket förvaltningarna vill investera de närmaste åren.
Att mycket pengar behövs till vatten och avlopp, om regionens VA-plan ska gå i lås, är känt sedan tidigare. Men det finns mycket annat också, inom tekniska nämndens område: Avfallsverksamheten, hamnarna, gatorna, fastighetsunderhåll, med mera. Totalt vill förvaltningen investera för över fyra miljarder.
Sedan har vi regionens övriga avdelningar också. Inom barn och utbildning planerar man redan för sådant som Alléskolans totalrenovering och en helt ny grundskola för området Västerhejde, Vibble och Visborg. Framöver planeras "ombyggnad eller utbyggnad av Väskinde, Dalhem, Sanda, Lärbro samt Västerhejde förskolor och nya idrottshallar i Roma och Visby", till exempel.
Socialnämnden skriver bland annat om behovet av ett nytt äldreboende 2024, ett till 2026 och ytterligare ett till år 2029.
Gällande vården räknar man med att "investeringarna i lokaler kommer bli omfattande" de kommande åren. Det är något oklart om akuten – som numera uppskattas kosta minst 500 miljoner – ens finns med i tioårskalkylen.
Ändå uppgår de regionala investeringsönskemålen till omkring sex miljarder, från år 2022 till och med 2031.
Utrymmet uppskattas samtidigt vara drygt 400 miljoner per år. Vilket dock bygger på att man klarar ett resultatmål på plus 100 miljoner – varje år.
– Det skulle jag säga är rimliga mål, menar regionens ekonomidirektör Ulrika Jansson.
Oavsett vad man tycker om det, så skulle pengarna inte räcka. Lånebehovet landar på uppemot två miljarder.
Det kan jämföras med dagens totala låneskuld, som ligger på omkring 500 miljoner – och som legat stabilt kring den nivån i många år.
Kalkylen ter sig orealistisk. Allt detta lär inte gå att genomföra, helt enkelt.
– Detta är ett underlag till budgetberedningen där vi givetvis behöver diskutera och se på prioriteringar framöver. Vi har stora behov av investeringar i VA, för underhåll men också för att kunna utveckla och bygga på Gotland. Men där tycker jag att vi även måste diskutera andra lösningar som samfälligheter och minireningsverk. Demografin gör också att vi har behov av fler särskilda boenden framöver och i gällande plan ligger också stora behov av investeringar i skollokaler, summerar regionstyrelsens ordförande Eva Nypelius (C).
Tidigare har försäljningar av fastigheter delvis finansierat satsningar. Det är en möjlig väg – men den finns inte med i kalkylen i nuläget.
I vilket fall som helst lär vi se en ökning av låneskulden. Så här säger oppositionsrådet Saga Carlgren (V) om det:
– Vi skulle sannolikt kunna ha en något högre lånenivå än vi har i dag. Sen behöver man förstås alltid värdera varje byggprojekt. Får vi det vi behöver till ett rimligt pris?
Saga Carlgren tror samtidigt att det behövs en del "nya strategier" för att möta den här utmaningen:
– Priserna för nybyggnation verkar skjuta i höjden. Kan man exempelvis bygga billigare om man har ett kommunalt byggbolag och bygger själv? Om inte det är möjligt tror jag att man antingen kommer behöva statliga stöd, för byggnationer av offentliga lokaler, eller så tvingas man sänka ambitionsnivån.