Gotlands befolkning blir allt äldre och lever allt längre. Många har kroniska sjukdomar och har behov av vård och omsorg. För att regionen ska ha råd att bedriva en hälso- och sjukvård i framtiden behövs en omställning.
– I grund och botten handlar det om att vi måste ställa om så att vi fokuserar mer på hälsa och på att bibehålla hälsan snarare än vård och behandling. Om vi ska kunna ha ett system som går att upprätthålla så behöver vi hålla oss friska så länge som möjligt, säger Emma Norrby, verksamhetsutvecklare på hälso- och sjukvårdsförvaltningen.
Tanken är att vården ska jobba mycket mer förebyggande än i dag. Istället för att bara behandla sjukdomar ska vården ge stöd och möjligheter för individen att förbättra sina levnadsvanor så att man inte blir sjuk. Vården ska bygga på individens förutsättningar och behov.
– Vården ska ha en helhetssyn på människan och vara intresserad av svaret på frågan "vad är viktigt för dig?". De ska ta reda på om du har ambitionen att springa ett maraton eller leka med barnbarnen, det ska vara fokus på liv och vardag och livet ska vara fullt av liv och inte av sjukdom, säger Emma Norrby.
Vården måste också flytta närmare invånarna, till exempelvis vårdcentraler och trygghetspunkter. Det kan också vara digitala lösningar eller vård i hemmet.
– Jag tror att vi kommer att möta sjukvården på annat sätt än i dag. Vi kanske har fler digitala möten, vi kanske utför vissa uppgifter som att mäta ett blodtryck eller rapportera data i hemmet, säger Fredrik Hasselberg, digitaliseringschef inom hälso- och sjukvårdsförvaltningen.
Det låter lite som att man ska vara sin egen doktor?
– Absolut inte. Men det förutsätter att jag är mån om min egen hälsa och tar ansvar för den när det gäller exempelvis kost och rörelse. Och att jag kan berätta vilket stöd jag behöver utifrån den situation jag är i livet.
Hur tror du att gotlänningarna ser på det här ansvaret?
– Jag tror att man tycker att det är positivt att få förutsättningar att ta så mycket ansvar som man vill ta. Det är olika för alla och för att hitta rätt måste vi utgå från grundfrågan – vad är viktigt för dig, säger Fredrik Hasselberg.
Men det är inte bara gotlänningarna som måste vara med på tåget, även vårdpersonalen måste vilja se en förändring.
– Det här är ju ett arbetssätt som personalen inom vården vill jobba efter. Man vill jobba nära patienten, vill ha förutsättningar att sätta personen i centrum, säger Fredrik Hasselberg.
Ett ändrat arbetssätt kan också göra det lättare att rekrytera personal till vården, tror Emma Norrby.
– Om man kan få mer tid att göra skillnad för invånarna så är det attraktivt. Och här på Gotland har vi en liten organisation, här har vi möjlighet att ha en nära dialog med medarbetarna och man har möjlighet att påverka.
För att klara den stora omställningen till fokus på hälsa krävs också bättre samverkan inom regionen med till exempel skola, socialtjänst och de som arbetar med folkhälsofrågor. Även samarbetet med aktörer utanför regionen, idrottsrörelsen, Röda korset, kyrkan och näringslivet är några exempel, behöver förbättras.
– Vi vill prata med alla som finns på Gotland som känner att de kan göra skillnad för hälsan, säger Emma Norrby.
– Jag vill särskilt trycka på vikten av kopplingen till skola och utbildning. Om vi kan grundlägga goda levnadsvanor tidigt kan vi göra skillnad på riktigt, säger Fredrik Hasselberg.