Rapporten ska ses som en grund för en djupare analys, och i framtagandet har regionen använt sig av strateger på avdelningen regional utveckling samt representanter för näringslivet. GT har fått ta del av rapporten som visar att prishöjningarna inom väldigt kort tid riskerar ha mycket stor negativ påverkan inom flera olika områden.
Rapporten är ett "försök att bedöma, analysera risker, samt presentera presumtiva scenarier av Destination Gotlands prishöjningar". Och den är uppbyggd av två delar; en kvalitativ beskrivning och bedömning av tänkbara konsekvenser av Destination Gotlands prishöjningar, samt en kvantitativ bedömning av risker.
"När tillgången till en fungerande infrastruktur och mobilitet försämras, vilket det gör med den drastiska höjningen av transportkostnaden, startar effektkedjor som får långtgående och allvarliga konsekvenser för hela det gotländska samhället."
Två övergripande områden har identifierats och som strategerna anser kommer drabbas hårdast av prishöjningarna, och under respektive övergripande område finns flera mer specifika områden.
Under kategorin attraktionskraft har specifika områden som Bo och leva, Besöksnäring, Företagande, Kompetensförsörjning och Landsbygdsutveckling valts ut. Under den andra övergripande kategorin Mat- och livsmedel återfinns underkategorierna Primärproduktion, Förädlingsled, Självförsörjningskapacitet, Infrastruktur för livsmedel samt export och import. Allra störst påverkan av Destination Gotlands prishöjningar får områdena primärproduktion och förädlingsled.
Erik Bäckström, analytiker samhällsutveckling på Region Gotland:
– I framtagandet av rapporten har vi tillfrågat regionens experter inom olika områden, men även företagare och andra representanter för näringslivet som exempelvis LRF och Gotlands förenade besöksnäring med flera, så det här är inte bara regionens gissningar. Sådana här analyser tar vi fram när det kommer saker som chockar systemet. Kriget i Ukraina gjordes analys på, effekterna av pandemin gjorde vi en analys på, säger han.
I rapporten, som blev klar för några veckor sedan, nämns bland annat Novus resvaneundersökning från 2021 där 90 procent av de tillfrågade som svarade sade att färjan har mycket stor eller ganska stor betydelse för att kunna bo heltid eller deltid på Gotland. Bland deltidsgotlänningarna var siffran ännu högre.
– Den här typen av analys bör mer ses som en föranalys eller som underlag för hur en större analys skulle kunna se ut. Så arbetet stannar inte här. Vi kommer så klart ständigt att bevaka den här typen av saker som påverkar systemet, säger Erik Bäckström.
I rapporten går bland annat att läsa de konsekvenser som riskerar följa av Destination Gotlands prishöjningar:
"Minskad inflyttning och ökad utflyttning kommer direkt att avspegla sig i minskade skatteintäkter vilket kommer att påverka samtliga områden som rör Gotlands kommunala service och infrastruktur."
"Gotlands platsutveckling med dragkraft från besöksnäringen, bofasta och näringsliv kan hindras eller omdefinieras och bilden/uppfatt-ningen av Gotland skadas. Det blir mindre attraktivt att välja Gotland även på kortare tid eller som medföljande då möjligheterna att hålla kontakterna med fastlandet, vänner och arbete kommer medföra en avsevärt högre kostnad."
"Vid en ökad utflyttning kommer våra landsbygder sannolikt förlora både fastboende och deltidsgotlänningar. Det medför ett svikande underlag av barn och unga för skolorna, ett engagemang för platsen som en levande socken och deltagande och engagemang i förenings-livet. Vi kan komma att se svikande underlag för kollektivtrafiksutvecklingen för landsbygderna. Platsutvecklingen som i hög grad drivs av eldsjälar på landsbygderna kan minska."
Den regionala utvecklingsstrategin "Vårt Gotland 2040" som ligger till grund för prioritering av insatser för länets utveckling har tolv mål för 2040. Bedömningen nu är att samtliga mål påverkas negativt av konsekvenserna som följer av DG:s prishöjning. Måluppfyllelse gentemot fyra av de målen förväntas drabbas hårdare.
Den hårdast drabbade kategorin är målet om en trygg och attraktiv livsmiljö, följt av god konkurrenskraft och tillväxt i näringslivet, inkluderande arbetsmarknad och beredskap.