Regionvården spräcker sjukårdsbudgeten
Det kan bli ett kraftigt minus för sjukvården också i år. Den senaste månadsrapporten visar på ett minus på närmare arton miljoner kronor. Budgeten för i år ligger på drygt 877 miljoner kronor. Men det är inte vården på Gotland som spräcker budgeten. En kostnad som slår hårt mot ekonomin är regionvården, där kostnaderna fortsätter att öka kraftigt. Prognosen pekar på ett minus för regionvården med 22 miljoner kronor.
"Otur" med flera dyra patienter, exempelvis en patient som kostat 1,8 miljoner kronor och ett par andra på två miljoner kronor, är en orsak.
En annan är den årliga uppräkningen av taxorna för utomlänsvården med 6 procent.
Prognosen pekar på att kostnaderna ökar med 17 procent för regionvården, säger hälso- och sjukvårdsnämndens ordförande Åke Svensson (s).
Diskussioner förs om att staten borde ta över kostnaderna för regionsjukvården i landet. Det är något som Åke Svensson hoppas ska bli verklighet.
<span class=MR>Planerade operationer</span>
Patientsäkerheten upprätthölls under Kommunals strejk. Ett hundratal planerade operationer fick skjutas på framtiden. Men enligt tf chefläkaren Erik Hoffstedt så har inga rapporter kommit om att patienters säkerhet skulle ha varit hotad.
Trots att den interna postgången inte fungerade lyckades man ändå få fram läkarremisser och olika provsvar.
Enstaka medarbetare tvingades också stanna hemma på grund av brist på barnomsorg.
Detta framgår av ett uttalande från hälso- och sjukvårdsnämnden.
Kommunalrådet Åke Svensson tillägger också att hälso- och sjukvården inte har tjänat några pengar på strejken.
<span class=MR>Inställda operationer</span>
De planerade operationer som fick ställas in, fick ju skjutas på framtiden och kostnaderna för dessa kommer under resten av året.
Sjukvårdsdirektören informerade om att han har för avsikt att ändra på de opererande klinikernas organisation. Detta ingår som ett svar till arbetsmiljöinspektionen när det gäller den psykosociala arbetsmiljön på de opererande klinikerna.
Nu ska det bli ett större delegerat ansvar inom organisationen. Jan-Olof Henriksson tycker att man bland annat ska ha:
En gemensam vårdavdelning för allmän kirurgi, ortopedi och urologi för patienter som ska genomgå planerade operationer.
En akut vårdavdelning för ortopedi.
En onkologisk/palliativ vårdavdelning med cirka 7 platser för kirurgi, urologi och kvinnokliniken.
Med onkoligisk avdelning menas en avdelning för cancersjuka och med palliativ menas vård i livets slutskede.
En akut allmänkirurgisk/urologisk vårdavdelning.
Alla opererande kliniker, vårdavdelningar och akutcentrum får verksamhetschefer som över sig ska ha en chef. Den tjänsten ska utlysas internt.
Under ledning av chefen för akutcentrum, Tomas Widén, ska sedan avdelningscheferna tillsammans med läkarrepresentanter ur ortopedin, allmänkirurgin/urologin samt kvinnokliniken arbeta fram ett förslag till intern organisation. Deras förslag ska presenteras senast den sista augusti.
Så jobbar vi med nyheter