Rekordhögt bensinpris spås fortsätta att stiga
I går passerade literpriset för 95-oktanig bensin för första gången elvakronorsvallen. Och priset förväntas fortsätta stiga. Snabbt. - Vi kan mycket väl ligga runt 12 kronor till sommaren, säger drivmedelsanalytikern Tomas Nilson och riktar skarp kritik mot politikerna.
Före sommaren kan bensinpriset passera 12 kronorsgränsen. Det tror Tomas Nilson, drivmedelsanalytiker och presschef på Motormännen.
- Man kan vara helt säker på att det blir fler höjningar inom kort. Inget pekar på att marknaden är på väg att vända.
Och på lite längre sikt, säg ett år?
- Det vågar jag inte ha någon uppfattning om. Men vid årsskiftet låg vi på 9,75, så höjningen har gått fort.
Förklaringarna till rekordpriset är flera.
Efterfrågan är större än tillgången och fortsätter att öka, allmän oro råder i världens mest oljeproducerande områden och raffinanderikapaciteten begränsas av bland annat en storbrand i USA förra veckan.
Prishöjande spekulation
Dessutom är bensin föremål för börsspekulation. Enligt Nilson handlas det nu intensivt, eftersom priserna på råolja och drivmedel förväntas fortsätta stiga. Den ökade omsättningen har i sig en prishöjande effekt.
- Men bensinpriset består också till två tredjedelar av skatt och där ser jag ett väldigt problem. Våra politiker har valt en beskattning av en för många daglig nödvändighetsvara, som är helt horribel.
- Politiker som har sina fria resor förstår inte vanligt folks verklighet. Det är en uppgift för bland annat Motormännen att ge dem den kunskapen. Vanligt folk tål inte fler skattehöjningar.
Bensinskatten är en statlig inkomstkälla som aldrig sinar, menar Nilson.
- Skatten är inte hög av miljöskäl, som det ibland hävdas. Det är helt och hållet ekonomiska skäl, som jag ser det.
Omkring 65 procent av konsumentens bensinpris är skatter: 7,15 av 11,06 kronor.
I februari i år sade miljöminister Lena Sommestad, s, att hon kan tänka sig ytterligare höjningar av bensinskatten för att nå statens miljömål.
"Smärtgränsen är nådd"
Den gotländska riksdagsledamoten Christer Engelhardt, s, är tveksam.
- Många känner nog att smärtgränsen redan är nådd. Det drabbar ju främst dem som är beroende av bilen.
Om skatten ändå skulle höjas i regeringens pågående budgetförhandlingar är kompenserande åtgärder ett måste, menar han.
- Då måste man utveckla de allmänna kommunikationerna och ersätta bilen, eller höja avdragen för dem som är beroende av bil i tjänst eller till och från jobbet.
Ett sätt att hålla bensinkostnaderna nere - för den som har valmöjlighet - är att köra mindre eller skaffa en mer bensinsnål bil.
Det sistnämnda är dock inte helt lätt. Enligt Motormännen sänks bilarnas bensinförbrukning allt för långsamt för att nå den 30-procentiga minskningen fram till årets bilmodeller, som M krävde av bilfabrikanterna 1995. Även EU:s mål för år 2008 är i farozonen.
Så jobbar vi med nyheter