Regionstyrelsens ordförande Meit Fohlin (S) säger att lågt barnafödande inte enbart är ett gotländskt problem, utan samma mönster syns både i Sverige i stort och i resten av västvärlden.
När Statistiska Centralbyrån, SCB, under fredagen publicerade befolkningsstatistiken för 2024 fanns det delar som var både positiva och negativa för Gotlands del. Det mest negativa var givetvis att öns befolkning minskade med 58 personer under fjolåret, och att det vid årsskiftet därför bodde totalt 60 971 personer på Gotland.
– Befolkningsminskningen beror nog på många saker, men det kan nog spela in att det är dyra färjor och färre flygplan som går till och från Gotland i dagsläget. Det finns forskning som visar att möjligheten att locka nya medborgare påverkas när det känns längre, svårare och dyrare att ta sig till en plats, säger regionstyrelsens ordförande Meit Fohlin (S) om de färska befolkningssiffrorna.
Det som sticker ut allra mest åt det negativa hållet när det gäller den gotländska befolkningen är att det under 2024 endast föddes 417 barn på ön, vilket faktiskt är en rekordlåg siffra.
– Vår nuvarande tidsserie över antal födda i Sverige börjar 1968. Man får gå ännu längre tillbaka i tiden för att finna år då det föddes färre barn på Gotland, säger Lovisa Sköld, befolkningsstatistiker på SCB, i ett pressmeddelande.
Under 2024 föddes 417 barn på Gotland, vilket är den lägsta siffran sedan SCB inledde nuvarande mätserie 1968.
Meit Fohlin säger att det låga barnafödandet inte bara är ett problem på Gotland, utan även i såväl Sverige i stort som i hela västvärlden.
– Det är en tydlig trend just nu, och det är intressant att diskutera vad det beror på. Kanske har det att göra med att unga har en mer pessimistisk syn på framtiden i dag än tidigare, eller kanske att man väntar längre med att skaffa barn eftersom det är dyrare att leva, säger hon.
Det är en svår fråga, men hur gör man för att vända trenden då? Hur får vi fler gotlänningar att skaffa barn?
– Det är jättesvårt, och jag har verkligen ingen aning om hur man kommer tillrätta med det här på Gotland. Men ett steg på vägen är nog att säkerställa att man har det tryggt och bra som barnfamilj här. Då handlar det om en trygg välfärd, bra förskola och skolor med hög kvalitet samt att det går att bo och leva över hela ön. Men det handlar minst lika mycket om att nationella system hänger med, så som att höja barnbidragen exempelvis.
”Kanske har det att göra med att unga har en mer pessimistisk syn på framtiden i dag än tidigare, eller kanske att man väntar längre med att skaffa barn eftersom det är dyrare att leva”, resonerar Meit Fohlin om varför det föds så få barn på Gotland.
Men det finns som sagt vissa ljuspunkter med SCB:s befolkningsstatistik. En sådan är att det under 2024 flyttade fler till ön (2 648) än från ön (2 447). Två av dessa inflyttade var Lassä, 66, och Trolly Bröms, 54, som för ganska precis ett år sedan lät flyttlasset gå från Mora i Dalarna till Västerhejde.
– Vi har besökt Gotland varje sommar i säkert 20 år. Från början var det mest under Medeltidsveckan eftersom våra söner höll på med hästar och gillade riddare, men när barnen blev större så började vi åka hit andra veckor och andra årstider också, säger Lassä Bröms.
”Det är människorna, naturen, löpningen och närheten till havet. Vi har bytt vita snövidder mot blå vattenvidder”, svarar Lassä Bröms på frågan om vad som varit bäst med att flytta till Gotland.
Eftersom båda han och Trolly är löpare byggde de sig ett starkt kontaktnät på Gotland via olika löpargrupper i sociala medier. De hade dessutom en slags överenskommelse om att de någon gång i livet skulle bosätta sig på ön.
– Så när vår yngsta son började studera tittade jag och Lassä på varandra och sa ”nu gör vi det här”. Vi kände dock att vi inte kunde åka ifrån mina föräldrar eftersom de är en förlängning av vår familj, så de fick helt enkelt följa med. Så totalt sett är vi faktiskt fyra plus i befolkningsstatistiken, säger Trolly med ett skratt.
”Totalt sett är vi faktiskt fyra plus i befolkningsstatistiken”, säger Trolly Bröms, och syftar till att även hennes föräldrar flyttade med när hon och maken Lassä lämnade Mora för Gotland.
De sålde sina hus i Mora, och efter en hel del letande hittade de en fastighet med två hus på tomten. Den 1 mars fick de tillträde, och nu lever de och bor på Gotland.
– Det känns absolut som rätt beslut. Vi har fått skaffa lite mer vindtäta kläder, men å andra sidan hängt undan de allra tjockaste och varmaste kläderna. Man saknar inte direkt när det är minus 20 grader och man måste skrapa bilrutorna varje dag, säger Lassä.
Vad skulle ni säga varit det bästa med att flytta till Gotland?
– Det är människorna, naturen, löpningen och närheten till havet. Vi har bytt vita snövidder mot blå vattenvidder.
Lassä och Trolly Bröms har snitslat en dalastig mellan sitt hus och löparspåret på P18. Längs med stigen hänger dalahästar i vart och vartannat träd.
Dalahästar finns överallt i Lassä och Trolly Bröms hus i Västerhejde.
Trolly och Lassä Bröms är två av totalt 2 648 personer som flyttade till Gotland under 2024.
Lassä och Trolly kallar sitt hus i Västerhejde för Moragården.
Lassä och Trolly bär dock fortfarande Mora och Dalarna hårt i sina hjärtan, och faktum är att de kallar sitt hem för Moragården samt att de skapat en dalastig med dalahästar hängande i träden mellan gården och löparspåren på P18.
– Varje person som kommer på besök hos oss får måla en egen dalahäst, och den hänger vi sedan upp längs stigen. Det gör att alla våra löparvänner kan hitta till Moragården, avslutar Lassä.