”Allt som skapar oro påverkar marknaden”, säger mäklaren Marie Nilsson som började märka av nedgången för fritidshus efter Rysslands invasion av Ukraina.
Under första halvåret i år såldes 30 fritidshus på Gotland, enligt Mäklarstatistik. Så låg har aktiviteten inte varit på många år. Statistiken för senaste året bekräftar att det går trögt. Under perioden från juni 2022 till och med juni 2023 slutfördes 77 köp, den lägsta siffran sedan 1995.
Varför går det så trögt?
– Allt som skapar oro påverkar marknaden. Det märktes efter att kriget i Ukraina bröt ut. Sedan följde vintern med de höga elpriset, säger Marie Nilsson vid Svensk Fastighetsförmedling och fortsätter:
– Oron för att kriget ska påverka Gotland har lagt sig, och för de höga elpriset fick vi stöd. Det som är kvar, och som har stor inverkan, är inflationen och räntehöjningarna. Där är det fortfarande osäkert. Det kommer nog en ny räntehöjning i september, och sedan vet vi inte.
David Ahlros vid Länsförsäkringar Fastighetsförmedling märker också av nedgången:
– Varje affär tar väldigt mycket längre tid, så säljarna måste ha tålamod. Det är färre som kommer på visningarna, så man måste visa fastigheterna vid fler tillfällen. Och det är inte alls lika högt tryck på telefonen som det brukar vara.
Budgivningen börjar numera ofta under utgångspriset. Många ser en möjlighet att fynda när antalet spekulanter minskat.
Det finns dock undantag.
– Är det rätt läge är intresset stort. Jag håller på att sälja ett hus i Hejnum nu, nybyggt och underhållsfritt. Sådant lockar köpare, säger Marie Nilsson.
Fyrvaktarbostaden vid Hallshuk är fortfarande till salu. Utgångspriset är 15 miljoner kronor.
Även om Marie Nilsson önskar att utbudet av fritidshus vore större, ser hon fördelar med nuvarande tempo.
– Under pandemin var det högtryck. Hi life. Alla vande sig med snabba affärer. Nu tar både säljare och köpare mer tid på sig. Tempot har gått ner, och då är det skönare att jobba. När alla tar mer tid på sig känner sig både köpare och säljare säkrare när det blir affär, säger Marie Nilsson.
På Hemnet är för närvarande utbudet av tomter större än för fritidshus. Ett 60-tal tomter ligger ute till försäljning, men det är minst lika svårt att sälja tomtmark.
– Intresset för tomter är ännu lägre än för fritidshusen. Förutom oron för räntor och driftskostnader får man lägga till att även byggkostnaderna har dragit i väg. Men tomter med ett unikt läge går fortfarande bra, säger David Ahlros.
Till salu just nu, 24 kvadratmeter i en stuga vid Nyhamn i Lärbro. Utgångspriset är 1 795 000 kronor. Lånar man till 80 procent, med 4,1 procent i ränta, kan man räkna med en månadskostnad på cirka 6 700 kronor.
Trots prisfallet är gotländska fritidshus fortfarande förhållandevis dyra. Vid en jämförelse som Länsförsäkringar Fastighetsförmedling nyligen gjort mellan olika län är Gotland trea. Bara Stockholm och Halland är dyrare när man undersökt hur många kvadratmeter fritidshus köpare får för en miljon kronor.
I Stockholm får man 20 kvadrat, i Halland 21 och på Gotland 22 kvadratmeter per miljon. Det kan jämföras med billigaste länet, Kronoberg, där köparen får 71 kvadratmeter för en miljon kronor.
– Det finns många köpstarka stockholmare som är intresserade av fritidshus på Gotland, och det påverkar marknaden. Det är många som tycker priserna är för höga, säger Marie Nilsson.
I det utbud som finns för tillfället är andelsrätter i fritidshus det billigaste alternativet. En sådan kan man få för 300 000 kronor i Ardre, vilket ger tillträde till en tiondel. För under miljonen kan man även köpa ett boende i en stugby, till exempel i Björkhaga eller Slite.
För den som har gott om pengar finns fortfarande den gamla fyrvaktarbostaden vid Hallshuk till salu. Utgångspriset är 15 miljoner kronor. Något lägre, 12 miljoner kronor, är utgångspriset för den idylliska gården vid Gerungs i Rute.