På Wisbygymnasiet saknade runt 130 elever behörighet inför höstterminen.
På Wisbygymnasiet har parkeringen fyllts igen efter sommarlovet. Det är terminsstart och sommarklädda ungdomar går i klungor över skolgården. För årskurs 1 är det extra speciellt eftersom det är första dagen på skolan.
En skillnad jämfört med tidigare år är fördelningen mellan programmen. I år är introduktionsprogrammen – för elever som saknar behörighet – störst.
– Det är historiskt. Men vi har sett den här trenden i några år, inte bara på Gotland utan i hela Sverige, säger Luis Barnes.
Själv är han rektor för introduktionsprogrammen på Wisbygymnasiet och har följt utvecklingen över tid. 2021 var antalet elever som saknade behörighet runt 60 personer – sedan dess har det skett en konstant ökning. I år är antalet elever som saknar behörighet 130.
Luis Barnes räknar upp flera olika faktorer till vad han tror ligger bakom den oroande trenden. Enligt honom saknar skolan resurser att möta elever med särskilda behov. En annan bidragande orsak tror han är en växande psykisk ohälsa hos unga – i kombination med högre krav för att komma in på gymnasiet.
– Det är svårare i dag än för några år sedan. Ungdomar har en stor press på sig, inte minst från sociala medier. Det är ett samhällsproblem som naturligtvis påverkar resultatet i skolan.
Luis Barnes tycker att det är problematiskt att allt hänger på ett enda betyg, vilket leder till att många elever riskerar att uteslutas från att gå vidare med sina studier.
– Betyget F stänger verkligen alla dörrar. Vi måste hitta alternativa sätt att möta de elever som kanske aldrig kommer kunna bemästra matte till hundra procent, men som skulle kunna öppna en bilverkstad imorgon. Vi får inte slösa med ungdomarnas kapacitet.
Att bli underkänd kan kännas som ett stort misslyckande för många elever. En utmaning för Luis Barnes och hans kollegor är att övertyga dem om sin förmåga och stärka deras självförtroende.
– Jag tror inte att svenska skolan är i "fritt fall", som många andra. Absolut inte. Däremot måste vi lära oss att möta eleverna på deras nivå.
Luis Barnes tror att de dåliga skolresultaten bland annat beror på en växande psykisk ohälsa hos ungdomar.
Ett stenkast från Wisbygymnasiet ligger Södervärnskolan, en grundskola varifrån många elever kommer. Rektor Cecilia Tofftén bekräftar att antalet behöriga minskat de senaste åren. Enligt henne handlar det bland annat om att det finns en hel del nyanlända som inte läst enligt svenskt skolsystem så länge.
– De får en komplex skolsituation eftersom de måste lära sig svenska först. Ämnet engelska blir också utmanande eftersom det är ett språk som inte prioriteras då.
Cecilia Tofftén berättar även att andelen elever med hög frånvaro ökat, vilket är en bidragande faktor till att fler saknar behörighet.
– De elever som vi har i skolan, och som är på plats, klarar målen i stor utsträckning jämfört med de som haft avbrott i skolgången.
Cecilia Tofftén är rektor på Södervärnskolan.
På Gotland är det gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden som har det politiska ansvaret över den kommunala gymnasieskolan. Nämndens ordförande Rolf Öström (M) har följt utvecklingen med fler obehöriga elever.
– Samtidigt kan man se det från olika håll. Vi vill ju att eleverna ska gå gymnasiet, även om de inte har betygen, med förhoppningen att de kan läsa upp dem.
Enligt honom hade det bästa varit ifall eleverna fick den hjälp de behöver redan på grundskolan.
– Nu får de stödundervisning på gymnasiet istället, vilket är en situation vi inte vill ha.