Rektorer och lärare som vi pratat med betonar vikten av att avdramatisera provet, även om det är ett viktigt underlag när lärarna sätter slutbetyg.
Helagotlands genomgång visar att slutbetygen i årskurs 9 avviker från resultaten på nationella prov. Och trots att det är ett uttalat verktyg för att mäta elevernas kunskaper i ett ämne, finns det annat som spelar in när betygen sätts.
Niklas Emmoth är högstadielärare i musik och engelska på Klinteskolan. Nyligen har hans elever haft det första av två nationella delprov i engelska, det muntliga.
– Jag upplever att den muntliga delen är den som skapar mest stress, eller åtminstone nervositet, inför provet. Men det är också en ovanlig sits för många elever med muntligt prov.
Han är säker på att nerverna kan spela de flesta ett spratt.
– Det är mycket jobb inför de här proven som handlar om att förbereda eleverna, inte minst för att de ska känna sig trygga när de väl sitter där.
Samtidigt är det resultat som en elev får på ett nationellt prov en betydande del av slutbetyget i ämnet, betonar Niklas Emmoth.
– Det är kanske främst en farhåga för de elever som presterat på topp under året, att provet ska gå dåligt och att de ska sänka sina betyg. Det är i slutändan en avvägning och bedömning som läraren gör, och det är verkligen från fall till fall vad som kan spela in när man ska väga in provresultatet i betygssättningen.
Vissa skolor, och i vissa ämnen, har större avvikelser när det kommer till slutbetyg förhållande till resultat. Enligt Region Gotlands verksamhetsutvecklare Carina Lindby, som också är ledningsstöd i grundskolan, går det inte att peka ut någon gemensam faktor till varför det är så.
– För att bäst förstå hur det faktiskt ser ut måste diskussionen tas på varje skola. Men det är tydligt att det finns stora skillnader och att det är inte likvärdigt i dag, säger hon.
Carina Lindby ser även en ökad sårbarhet kopplat till likvärdigheten när flera skolor blir allt mindre. Om det finns elever i behov av stöd i en klass, kan det påverka övriga elever i större utsträckning om det handlar om en liten skola med få elever. Hur dessa faktorer i sin tur påverkar betygen, om det leder till lägre eller högre betyg i förhållande till elevernas kunskapsnivå, är svårare att svara på, menar hon.
Enligt Jessica Nilsson, rektor på Klinte, lägger skolan mycket tid och resurser på att förbereda eleverna inför nationella prov.
– Det är en pressad situation för många elever, men framförallt om man i sin övriga undervisning är i behov av särskilt stöd, säger Jessica Nilsson.
Jessica Nilsson, rektor på Klinteskolan, säger att skolan lägger mycket tid och resurser till att förbereda eleverna, i den mån det går, inför nationella proven.
Det kan handla om anpassningar där eleverna får genomföra proven i mindre grupper.
– Vi lägger jättemycket resurser på förberedelser inför nationella proven, som inte handlar om själva kunskapsbiten. Vi försöker ge alla elever bra förutsättningar som möjligt, i den mån vi kan, för att de ska lyckas.
Klinteskolan sticker ut i statistiken. En tredjedel av eleverna i årskurs 9 har fått ett lägre slutbetyg än på provet, i matematik. Det är en väsentlig skillnad mot de gotländska skolorna totalt sett, som i jämförelsen har ett snitt på knappa fem procent för andelen elever med ett lägre betyg än på nationella provet.
I svenska däremot, är andelen betyg som är högre än provresultatet hela 48 procent. Det är lika många elever som fått samma betyg som provet, andelen med ett lägre betyg är således bara fyra procent.
Oavsett vad siffrorna visar, känner Jessica Nilsson sig trygg i lärarnas betygssättning.
– Det sätts inga glädjebetyg på den här skolan, det kan jag säga! I slutändan finns det en stark yrkesstolthet i att vara lärare, det finns ingen som vill stå för ett betyg som är för högt.
Läsåret 2023/24 låg Högbyskolan i Hemse högt i andelen slutbetyg som var högre än resultaten på nationella proven. I både svenska och matematik var det fler eleverna som fick ett högre betyg än samma som på proven.
Enligt Högbys rektor, Vicky Lindeborg, är siffrorna ett viktigt underlag som analyseras på skolan.
– Vi har tittat på förra läsåret och försökt hitta anledningar till varför det ser ut som det gör, säger hon.
Vicky Lindeborg pekar på att skolan haft ett antal elever under läsåret, där lärare använt sig av den så kallade undantagsbestämmelsen. Den innebär att en lärare får bortse från enstaka delar av betygskriterierna när hen sätter betyg. Undantagsbestämmelsen får användas om det finns särskilda skäl, som vid en funktionsnedsättning som hindrar eleven att nå ett godkänt betyg.
– Det är inte säkert att de klarar nationella proven, men de får visa sina kunskaper i många andra sammanhang och når ändå målen för ett godkänt betyg. Det ser vi som en framgång, säger Vicky Lindeborg.
Känner du dig trygg med att alla elever lämnar skolan med tillräckliga kunskaper?
– Någonstans måste vi lita på och känna oss trygga i att vi har kompetenta lärare som kan sätta betyg som är rättssäkra och som de kan stå för. Det absolut viktigaste för oss som skola, är att vi får iväg elever härifrån som är rustade för det som väntar, oavsett vad de det är.
Högbyskolan i Hemse.
Det finns inga regler i Skollagen för hur mycket de nationella proven ska styra en lärares betygssättning. Men proven beskrivs som "ett väl utarbetat instrument som ska hjälpa till att bedöma om betyget stämmer överens med elevens kunskaper", enligt Skolverket.
För Klinteskolans Niklas Emmoth är det avgörande att ha lärarkollegor runt sig att bolla med.
– I slutändan är det ändå min bedömning som gäller, men skulle jag på något sätt känna mig osäker och i behov av det så finns det stödet, säger han.
Enligt Skolverket ska de kunskaper som eleven visar upp på nationella prov "särskilt beaktas", när betyget sätts.
– För mig är det kanske tydligast när det kommer till de allra högsta betygen. Om en elev gjort avsevärt sämre ifrån sig på nationella provet så blir det mycket svårt för mig att sätta ett A i slutbetyg. Så det finns absolut situationer när provresultaten inte går att bortse från, säger Niklas Emmoth.
Skolverkets vägledning till landets lärare i nationella proven har dock fått kritik under flera år. Efter att Riksrevisionen 2022 utrett skillnaderna mellan betyg och resultat på nationella prov, rekommenderade man regeringen att utreda hur betygssättningen i skolan skulle kunna bli mer likvärdig.
I juni 2023 tillsatte regeringen en utredning kring hur betygsinflation och bristande likvärdighet i betygssättning kan motverkas. I september avslöjade medlemstidningen Vi Lärare, genom en intervju med utredaren Magnus Henrekson, delar av innehållet de förslag som han ska presentera för regeringen senast i februari nästa år.