Reningen av avloppsvattnet i Hemse och Roma ska bli bättre

- Men det har gått 20 år och miljökraven har blivit hårdare. Så när vi sökte nya tillstånd för anläggningarna i Hemse och Roma innebar det också att vi blivit skyldiga att uppfylla villkor för längre lagring av vattnet bland annat, säger Ulrika Jägerup, driftingenjör och ansvarig för reningsverken på ön.
Det var i samband med att man beslutade att ansluta reningsverken i Dalhem och Fardhem till Roma respektive Hemse som kommunen ansökte hos länsstyrelsen om nya tillstånd för verksamheten.

"Gilla läget"
- Och vi bestämde att inte överklaga de hårdare miljökraven utan att gilla läget och åtgärda det som behövs, säger Ulrika Jägerup.Det innebär bland annat ett reningssteg till.
Nybergs Entreprenad har efter upphandling fått uppdraget att komplettera reningsanläggningarna på de båda orterna. Det är en komplettering av reningen som behövs. För Nybergs är det ett uppdrag värt 15 miljoner kronor. Arbetet startade förra veckan och tio personer kommer att arbeta med projektet som beräknas avslutas i höst.
Det mesta vattnet används för bevattning, resten släpps ut i kanaler och hamnar alltså så småningom i Östersjön. De hårdare kraven innebär bland annat att när en damm är fylld så måste vattnet lagras i minst fem månader innan det får användas. Och det oavsett om det används för bevattning eller släpps ut i en kanal.
Redan 1980 startade man på Gotland försök med bevattning med avloppsvatten. Vattnet samlas i stora grävda dammar och där får det stanna i flera månader. Sjukdomsframkallande mikroorganismer dör och sedan kan vattnet användas för att bevattna grödor på åkrarna runt omkring.

Goda erfarenheter
Den första kompletta bevattningsanläggningen stod klar i Stånga 1984. Året efter var det dags för Roma och den tredje anläggningen, som ligger i Hemse, var färdig att ta i bruk under 1986. Och erfarenheterna är goda. För lantbrukarna ger det ekonomiska vinster i form av bättre möjligheter till bevattning, inte minst under torra somrar. Och för miljön betyder det mindre utsläpp. Vid bevattning med det renade avloppsvattnet återförs näringsämnen till jorden, som effektivt filtrerar och renar vattnet.

Ingen påverkan på grödor
De mikrobiologiska analyser som gjorts visar också att grödan som bevattnas inte påverkas av att det är avloppsvatten. Den innehåller heller inte några förhöjda mikroorganismer som påverkar ensilagekvaliteten negativt. Även analyser av mjölk har gjorts. Inte heller här ser man någon skillnad mellan mjölken från gårdar som bevattnar med avloppsvatten och de som inte gör det.