Replik på "EMV stärker svensk Livsmedelsproduktion"

Frågan om EMV-varor väcker uppenbarligen känslor. Detaljhandeln säger sig måna om den svenska maten men samtidigt är varannan ostskiva som svensken stoppar i sig importerad, vilket i hög grad är ett resultat av vilket sortiment handeln väljer att erbjuda.
Karin Brynell menar att problemen för de svenska mjölkbönderna beror på att mejeriernas affärsmodeller bygger på världsmarknadspriserna. Vi vill påstå att mejerierna faktiskt inte har något val – svenska mjölkbönder befinner sig på en precis lika öppen marknad som detaljhandeln själv gör. Företag på den svenska marknaden måste också förhålla sig till den globala marknadens villkor – och handelns.
Självklart känner vi väl till svenskmärkningen – LRF Gotland är ingen isolerad ö. Den är resultatet av ett utmärkt samarbete som vi känner stor stolthet över, men den är bara en pusselbit i lösningen för de svenska mjölkbönderna.
Det är bra att en större andel av EMV-produkterna produceras med svensk mjölkråvara. Samtidigt går det inte att komma ifrån att konceptet för många konsumenter främst signalerar ett lägre pris. Och i den mån som EMV innebär högre marginaler för handeln och lägre ersättning för bonden är det knappast något som ger de svenska mjölkbönderna en mer lönsam framtid.
Det är i detaljhandeln som konsumenterna möter mjölkböndernas produkter. Vi är självklart mycket angelägna om att relationen mellan dem och handeln ska vara så god som möjligt. Det utesluter inte att vi behöver kunna ha en öppen dialog kring de frågor där våra intressen inte är helt sammanfallande.