Resan till Miklagård firades
I år är det 20 år sedan det gotländska skeppet Krampmacken seglade i vikingarnas spår till Miklagård, alltså turkiska Istanbul.I går firade föreningen Krampmacken minnet av resan med bildvisning och Krampmacksgryta i Ljugarns vindfriska hamn. Någon seglats blev det dock inte det blåste för mycket.
Det började för runt 70 år sedan, då man hittade resterna av en gammal vikingabåt på botten av Tingstäde träsk.
Erik Nylén, då chef för Riksantikvarieämbetets Gotlandsundersökningar, fängslades av tanken att omsätta gammal teori i nutida praktik.
Under åren 1979-80 byggdes en ny båt, med den gamla som förebild. Båten blev åtta meter lång, två meter bred och fick plats för tio mans besättning. Ett flätat råsegel tillverkades också, med figurer från gotländska bildstenar som förlaga.
<span class=MR>Ros, dras och seglas</span>
Båtens utformning är anpassad för att den ska kunna ros, dras och seglas nödvändiga egenskaper när man färdas längs vikingarnas europeiska farleder. Där floder, sjöar och hav inte räckte fram använde man sig av en specialkonstruerad vagn, som fraktades under båtens durkar.
Båten fick sitt namn, Krampmacken, efter uttalad kritik från en viss Kovikskonstnär som sade: "den ligger ej på vattnet, den ligger i vattnet som en krampmack" (gotländska för tångräka).
Vid sjösättningen 1980 döpte Erik Nylén båten till Krampmacken.
<span class=MR>Mot Miklagård</span>
Den 9 juni 1983, efter allehanda provturer med rodd och segel, så styrdes kosan mot det vikingatida viktiga handelsområdet Miklagård numera Istanbul. Turen över Östersjön ledde till Polen och floden Wisla, som bar dem vidare till en liten stad nära den ryska gränsen. Där blev det stopp, eftersom myndigheterna vägrade dem inresetillstånd. Resan dit tog 35 dagar, sträckte sig över 60 mil hälften rodd, hälften segling.
Året efter försökte man förgäves få tillstånd av ryssarna, så det blev inte förrän 1985 som resan kunde fortsätta via inlandsfloder och landtransport, i Tjeckoslovakien, Ungern, Jugoslavien, Rumänien och Bulgarien. Den sista biten mot Svarta havet och Turkiet med Miklagård (Istanbul) drogs båten på land i 14 mil.
Den andra etappen tog 131 dagar och omfattade nästan 400 mil. Den mycket strapatsrika och mödosamma resan har resulterat i tre böcker och oförglömliga minnen för de som var med. Sammanlagt deltog 36 personer, 12 åt gången.
<span class=MR>På dagen 20 år sedan</span>
I går var det på dagen 20 år sedan Miklagårdsresan startade, vilket naturligtvis firades av föreningen Krampmacken.
Erik Nylén själv fanns på plats och berättade om resan och visade diabilder, så lagades det Krampmackgryta den utgjorde en del av matsedeln under resan och pratades minnen.
Visst är det fantastiskt roligt. Experimentell arkeologi är väldigt viktig, eftersom man får prova de här gamla teorierna, sade Erik som gladdes åt att kulturarvet bevarats på ett så levande sätt.
Sedan den första resan har det blivit ett antal till, bland annat till Kanada, New Foundland, Norge, Estland och Finland. Båten har också funnits på flera utställningar. Nu ligger den i hamnen i Ljugarn, där föreningens medlemmar tar ut den på tur på havet vid tillfälle. Vid midsommar kommer den att finnas i Lojsta träsk.
Så jobbar vi med nyheter