Reser i tiden med toppmodern dna-teknik

Med ny teknik och inspiration från Nobelpristagaren Svante Pääbo lyckades gotlänningen och mammutforskaren Love Dalén kartlägga det äldsta dna:t någonsin. "Som att man har en tidsmaskin".

Love Dalén med en mammutbete. 2017 åkte han till Wrangels ö i Norra ishavet där den sista ullhåriga mammuten dog för 4 000 år sedan. Ön är ungefär dubbelt så stor som Gotland och rik på mammutrester.

Love Dalén med en mammutbete. 2017 åkte han till Wrangels ö i Norra ishavet där den sista ullhåriga mammuten dog för 4 000 år sedan. Ön är ungefär dubbelt så stor som Gotland och rik på mammutrester.

Foto: Peter Mortensen

Gotland2022-12-10 15:10

Gotlänningen och mammutforskaren Love Dalén byggde vidare på Nobelpristagaren Svante Pääbos förfinade dna-teknik och lyckades slå världsrekord i att kartlägga gammalt dna. Men Svante Pääbo har även varit en stor inspirationskälla för Love Dalén.

– Han har försökt göra saker som inte ska gå att göra, han har inspirerat och visat att det går, säger Love Dalén.

undefined
Love Dalén med en mammutbete. 2017 åkte han till Wrangels ö i Norra ishavet där den sista ullhåriga mammuten dog för 4 000 år sedan. Ön är ungefär dubbelt så stor som Gotland och rik på mammutrester.

Det äldsta dna:t som tidigare kartlagts var från ett hästben som hittats i Kanada för 650 000 år sedan. Med toppmodern teknik lyckades Love Dalén och hans forskarteam kartlägga dna från tre mammutar som levde i Sibirien för över en miljon år sedan. De två äldsta var kanske så gamla som 1,65 respektive 1,3 miljoner år gamla. Den tredje var nära en miljon år gammal.

– Det är lite som att man har en tidsmaskin där man kan följa evolutionen i realtid, det är det som är så häftigt, säger Love Dalén. 

Love Dalén är professor och forskningsledare på Centrum för paleogenetik och fastnade tidigt för förhistoriskt dna. Han har bland annat studerat på Royal Holloway University of London där han riktade in sin forskning på mammutar. Det var även där han fick upp ögonen för att man måste vända sig till förhistoriskt dna för att förstå hur den biologiska mångfalden har utvecklats på jorden. 

Tack vare Love Dalén och hans forskningsteams framgångar har tidigare rön nu fått skrivas om.

– Det visade sig att dna:t tillhörde en typ av okänd mammut som vi inte kände till, det var en annan art, säger han. 

undefined
Ullhårig mammut var samtida först med neandertalmänniskan och senare med den moderna människan. Den finns avbildad i många grottor i Europa.

Love Dalen föddes på Visby lasarett 1975 och växte sedan upp på en gård i Mulde i Fröjel. Intresset för förhistoriska djur väcktes tidigt. 

– Det började på Eksta skola när jag och grannsorken var ute i skogen och startade museum i ett kycklinghus, berättar Love Dalén som på den tiden dock inte hade en aning om att han skulle komma bli en framstående dna-forskare. 

Enligt tidskriften Nature hör han till en av världens just nu mest spännande forskare. När tidningen i början av året valde ut sex forskare att hålla ögonen på under 2022 var Love Dalén nämligen en av dem. Han och hans forskargrupp har även nyligen fått ett tioårigt forskningsstöd på 50 miljoner kronor. 

– Målet är att bygga vidare på den här forskningen och analysera fler mammutar. Vi tittar även på en mängd andra arter som lämlar, älgar, noshörningar och myskoxar, säger han.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!