I mitten av september brukar det gå att summera skördeåret, men efter sommaren 2017 är det svårt att få något entydigt besked.
Sommaren har varit kall, och skörden kom igång senare än normalt, men Göran Qviberg på Hushållningssällskapet har ändå fått rapporter om goda skördar. Normalt får man omkring åtta ton höstvete per hektar, men det har funnits odlingar som har fått upp till tolv ton och det beror troligen på att det inte har varit någon längre period av torka:
– Regnet har varit prydligt fördelat i mindre mängder. Och vi har väl knappt haft någon dag med temperaturer över 30 grader. Det är bra, för det avdunstar väldigt vid sådana temperaturer, säger Göran Qviberg.
Ändå har Lantmännen fått in mindre volymer än normalt. Den 12 september hade Lantmännen i Klintehamn fått in 62 307 ton spannmål, vilket är 20 procent mindre än samma dag i fjol.
– Höstsäden har gett bra, men vårsäden ger inget vidare. För den har det nog bitvis varit lite för torrt, säger Mikael Jakobsson, driftschef på Lantmännen
Och kvaliteten på leveranserna till Lantmännen har förändrats under skördesäsongen.
– Det har varit väldigt varierande. Innan det ostadiga vädret var kvaliteten på topp, men den blev snabbt sämre när det blev ostadigare väder, berättar Mikael Jakobsson.
Fukten har ibland fått axen att börja gro och sådan skörd kan inte användas som brödsäd, utan klassas som fodersäd, med lägre betalning. Ett annat problem har varit att säden har varit för fuktig. För att klara långtidslagring får vattenhalten inte överskrida tolv procent.
– Rekordet har varit 34 procent. Det tar lång tid att torka och i Visby har vi därför tvingats att dra ned på mottagningskapaciteten. Vi har räddats av att vi har kunnat leverera otorkad vara till Norrköping, säger Mikael Jakobsson.
Ännu har Lantmännen bara vägt in ungefär fyra femtedelar av den förväntade skörden.
– Men i det som kommer nu finns det ingenting som klassas som brödspannmål, säger Mikael Jakobsson.
För oljeväxterna blev det ett ännu sämre år.
– Höstrapsen blev en besvikelse för många. Vi hade ju frostnätter när den skulle till att blomma. Det brukar den kompensera, men inte i år. Det påverkar ekonomin för den har under ett antal år varit den mest lönsamma grödan.