Riksdagsledamöter är flitiga motionärer - till vilken nytta?
De gotländska riksdagsledamöterna Christer Engelhardt (s) och Rolf K Nilsson (m) lämnade under förra riksmötet in 30 respektive 16 motioner.Av de totalt 8 519 motioner som lämnade in var det bara 19 som gick igenom.- Hela systemet är fel, tycker Rolf K Nilsson.
- Den korta tiden gör att det blir mycket skitmotioner. Det vore bättre med motionstid hela året. Det skulle kanske bli färre motioner, men bättre, anser Rolf K Nilsson.
Bode lämnas hela året
Christer Engelhardt håller med om att motioner borde kunna lämnas hela året.
- Det blir lite hysteriskt när motionstiden är så begränsad.
Flest motioner förra riksmötet skrev Carina Hägg (s) från Jönköpings län, med 60 stycken. Många riksdagsledamöter skrev inte en enda.
Säger ingenting
Men antalet motioner säger ingenting om hur aktiva ledamöterna är i sitt riksdagsarbete, understryker de båda gotländska riksdagsledamöterna.
- Det är beklagligt att det ses som ett mätinstrument, att ens insats värderas efter antalet motioner, säger Christer Engelhardt.
Det mesta, och det viktigaste arbetet sker i de olika utskotten. Riksdagsledamöterna kan också ställa enkla frågor och interpellationer och delta i debatter.
Att endast 19, eller 0,2 procent, av de 8 519 motioner som lämnades in bifölls helt eller delvis gör att man kan fundera över nyttan med motionsskrivandet. Förutom att visa väljarna att man gör något för hemlänet.
- Att majoriteten avslås behöver inte vara negativt. För mig är motionerna ett sätt att uppmärksamma frågor som berör Gotland och få med det i riksdagens dokumentation. Att sedan återkomma i vissa ämnen gör att frågan hålls levande, säger Christer Engelhardt.
Rolf K Nilsson håller med om att motionerna fyller en funktion.
Inte meningsfullt
- Man lyfter en fråga, som då får uppmärksamhet. Men har man tanken att den ska röstas igenom så känns det inte meningsfullt. Det tar alldeles för mycket tid, tycker han.
Att så få motioner går igenom är inget unikt för förra riksmötet. Så är det varje år, oavsett vem som styr landet. Ofta blir det avslag med hänvisning till att ämnet redan behandlas i en utredning eller av en myndighet. Men att förändra riksdagens arbete är svårt.
- Extremt svårt. En del försöker förändra, men för att det ska bli verklighet så krävs att betydligt fler vill göra det, säger Rolf K Nilsson.
Så jobbar vi med nyheter