Rikslarm då ringen stals
- Havorringen? De har vör ingen! Många minns nog Allan Nilssons roliga monolog i Närrevyn om den stulna guldringen från Havor i Hablingbo.
Och den är högaktuell - på lördag är det 20 år sedan ringen stals från Fornsalen.
- Och vi vet vem som stal den, säger många av de "inblandade" till GT.
Den unika ringen hittades i en fornborg vid Havor i Hablingbo i början av april 1961. I en stor bronsurna låg ringen tillsammans med en rad bronsföremål.
- Det mest fantastiska fynd jag nånsin varit med om att göra under min tid som arkeolog, säger Peter Manneke som var ansvarig för undersökningen av fornborgen.
Också Allan Nilsson fanns tidigt på plats.
- Ringen hittades på min svärmors mark och hon ringde till mig på Gotlänningen där jag arbetade på den tiden. Jag stack ut direkt och hann se fyndet medan det ännu låg i backen, minns han.
Roligt och elakt
Den cirka 2 000 år gamla ringen, som troligen en gång hängt kring halsen på en förmögen och framgångsrik hövding eller religiös ledare, hamnade så småningom i en monter i Gotlands Fornsals skattkammare. Där glimmade den fram till en sommardag 1986. Då, närmare bestämt den 18 juni och drygt 25 år efter utgrävningen av fornborgen, stals den.
Allan Nilssons monolog i Närrevyn om stölden av ringen är inte bara rolig, den är elak också. Om hur museets tjuvlarm utlöstes inte bara en utan två gånger, och hur personalen kollade runt bland samlingarna utan att stölden upptäcktes!
- Så Havorringen - de har vör ingen, skojade Allan i monologen som kom att höra till de mest minnesvärda och uppskattade inslagen från Närrevyns dagar.
Upptäckt dagen efter
Och visst var det märkligt. Tjuvlarmet utlöstes vid 12-tiden mitt på dagen, men ansvarige antikvarien upptäckte ingenting vid sin kontrollrunda i museet.
Tre kvart senare gick larmet igen och en ny kontrollrunda följde. Jo, nu upptäcktes att montern i skattkammaren var olåst - men man trodde bara att låset var trasigt! Att ringen var borta lade ingen märke till!
Först dagen efter upptäcktes katastrofen. Sune Jacobsson och Bertil Holmberg från visbypolisen var snabbt på plats, men kunde bara konstatera att ringen var väck. Rikslarm gick men ringen var och förblev försvunnen.
Ring på restaurang
Det har förstås spekulerats åtskilligt. Som att ringen smälts ner till en enda stor guldklimp som sen sålts för en hyfsad summa.
Men guldvärdet är ju bara en skugga av ringens verkliga värde, och de flesta har nog trott på att ringen hamnat hos en förmögen storsamlare som då och då låser upp sitt kassaskåp och beundrar "sin" gyllene halsring.
Ett annat rykte säger att ringen ligger inmurad i en spis i en fastighet i Visby innerstad.
Men - för några år sedan hävdade privatspanaren Donald Forsberg att ringen funnits på en restaurang i Stockholm där den var på väg att säljas. Men priset var troligen för högt och det blev inte någon affär.
Han är tjuven!
GT har talat med några av dem som på olika sätt var engagerade i ringen. Alla säger att det vet - eller starkt misstänker - vem som stal ringen!
Vi kan förstås inte nämna den misstänktes namn här - så varför inte kalla honom Mr X.
- Visst var det han, det är jag säker på, säger professor Erik Nylén som tidigare var chef för Ragu, Riksantikvarieämbetets gotlandsundersökningar.
- Jag vet inte helt säkert, men har mina aningar, säger arkeologen Peter Manneke och pekar också ut Mr X.
- Först trodde jag att det var några professionella tjuvar, men senare förstod jag att det var Mr X, säger Sven-Olof Lindquist som vid tiden för stölden var landsarkivarie och chef för Gotlands Fornsal.
- Jag misstänkte inte heller Mr X från början, men senare blev både jag och andra vid polisen helt övertygade om att han var tjuven, säger Sune Jacobsson, numera pensionerad polisman och en av dem som gjorde brottplatsundersökningen efter stölden.
Mr X i förhör
Men vad hjälper det att många "vet" vem som stal ringen när det inte finns några bevis. Denne Mr X kom förstås - dock långt efter stölden - att förhöras av polisen, men förklarade sig helt oskyldig. Någon påstod att han sa det "med ett leende på läpparna".
"58-åringen", som han kallades i massmedia, kunde egentligen ha erkänt stölden - om det nu verkligen var han. För brottet var då preskriberat och han kunde inte fällas för det.
"Guld kommer alltid igen"
Ingen av de tillfrågade ovan tror att ringen smälts ner, och många tror att ringen finns kvar i Sverige.
- För min del får den finnas var den vill, huvudsaken är att vi kunnat undersöka och publicera fyndet, säger Erik Nylén som tillsammans med bland andra Peter Manneke i fjol kom ut med boken "The Havor Hoard" där inte bara guldringen utan hela skatten noggrannt redovisas och dokumenteras.
- Men visst vore det underbart att få tillbaka ringen igen, tycker Peter Manneke och tror att ringen så småningom kommer fram i dagsljuset igen. Kanske nuvarande ägare avlider och arvtagaren bestämmer sig för att återlämna ringen. Eller nåt ditåt.
- Min pappa brukade använda ett ordspråk som säger "guld kommer alltid igen". Det kan stämma också för Havorringen, säger Sune Jacobsson.
En liten tröst
En liten tröst i all bedrövelse är att man hann göra ett par riktigt fina kopior av ringen innan den stals. Kopior som visar vilket oerhört fint hantverksarbete det rörde sig om. Om det var en utländsk eller till Sverige inflyttad hantverkare som tillverkade originalet vet man inte säkert - bara att arbetet var utsökt.
Så ringen, alltså kopian, kan alltså studeras i Fornsalens skattkammare. Fast inte just nu. På grund av pågående vikingautställningen har den packats ner. Men bara tillfälligt får vi hoppas.
Havorringen är en halsring som hittades i en bronskittel vid utgrävning av en fornborg vid Havor i Hablingbo i april 1961.
Den mätte 25 cm i diameter och var ett utsökt hantverksarbete från romersk järnålder för cirka 2 000 år sedan. En ring som visade en hövdings värdighet eller också användes av religiösa ledare.
Man vet inte säkert var den har tillverkats, Erik Nylén har gissat på Sverige, rentav Gotland medan Peter Manneke tror att den kommer från trakter söder eller sydöster ifrån. Han berättar för övrigt att en liknande ring hittades 1995 i Vittene i Västergötland. Inte minst den speciella låsanordningen påminner om Havorringen.
Den mätte 25 cm i diameter och var ett utsökt hantverksarbete från romersk järnålder för cirka 2 000 år sedan. En ring som visade en hövdings värdighet eller också användes av religiösa ledare.
Man vet inte säkert var den har tillverkats, Erik Nylén har gissat på Sverige, rentav Gotland medan Peter Manneke tror att den kommer från trakter söder eller sydöster ifrån. Han berättar för övrigt att en liknande ring hittades 1995 i Vittene i Västergötland. Inte minst den speciella låsanordningen påminner om Havorringen.
Så jobbar vi med nyheter