Josefine Jessen är chef för regionens måltidsenhet. Här i restaurangen på Södervärnskolan.
Ris från Australien och bönor från Italien. Men också bröd på mjöl från Labans kvarn och blodpudding från Lammboden i Stånga. När Gotlands Allehanda går igenom vad som står på den gotländska skolköksmenyn under en vanlig höstvecka kommer matvarorna från både när och fjärran.
– Vi arbetar utifrån ett politiskt satt mål om att öka både andelen ekologiska och närproducerade ingredienser. Det finns mycket livsmedelsproduktion på Gotland och det är absolut något vi tänker på och arbetar för, säger Josefine Jessen.
Hon är chef för Region Gotlands måltidsavdelning och menar att det förutom matens ursprung också finns många andra faktorer som skolköken behöver ta hänsyn till.
– Det handlar självklart om att maten ska smaka gott, men också att den ska vara varierad och presenteras på ett bra sätt, säger Josefine Jessen.
Enligt henne har andelen närproducerade och ekologiska varor i den gotländska skolmaten och övriga livsmedelsinköp ökat under de senaste åren. 2012 var 16 procent av Region Gotlands livsmedelsinköp ekologiska – under förra året låg andelen på 30 procent. Samtidigt var 17 procent av varorna i fjolårets måltider inom regionen producerade på ön.
I de offentliga köken på Gotland har andelen ekologisk mat och närproducerat ökat och ligger nu på 30 respektve 17 procent.
Har ni ett bestämt mål om andelen närproducerade och ekologiska varor som skolmaten ska bestå av?
– Nej. I det politiska beslutet står det att vi ska öka andelen, men inte med hur mycket eller inom vilka tidsramar. Men på riksnivå finns det en livsmedelsstrategi med målet att 60 procent av regionens livsmedelskonsumtion ska utgöras av ekologiskt certifierade varor år 2030, säger Josefine Jessen.
Men skulle inte Region Gotland kunna ställa direkta krav på att en viss andel av maten på elevernas tallrikar har producerats på ön? Nej, faktiskt inte. För precis som med alla andra varor eller tjänster som köps in av regionen måste måltidsavdelningens inköp följa Lagen om offentlig upphandling.
– Vi kan inte ställa krav på att det ska ha producerats på Gotland – eller ens i Sverige – eftersom det skulle bryta mot upphandlingsreglerna, säger Josefine Jessen.
Hon nämner också att alla livsmedel som behövs i skolköken inte produceras på ön, eller i den form eller förpackningsstorlek som krävs.
– Vi lagar 11 000 portioner per dag. Då går det inte att köpa in förpackningar som är anpassade för vanliga hushåll.
Härifrån kommer skolmaten:
Gotland:
Hel blodpudding
Hembakat bröd (Labans kvarn)
Mjölk
Potatis (mjölig, fast och kulpotatis)
Pastagratäng med gotländsk pasta (fusilli och penne)
Sverige:
Strimlad kycklinglårfilé, (Färsk och fryst)
Skivad blodpudding
Bacon
Lingonsylt
Hembakat bröd (Ramlösa kvarn, Frebaco, Kungsörnen)
Färdigbröd (Pågen, Fazer bageri, Skogaholm)
Ost
Förkokt potatis (skivad)
Pastagratäng
Knäckebröd
Smörgåsfett (Ekologiskt Bregott (Kravmärkt), Bregott Mellan (Kravmärkt), Lätt & lagom, Becel, Becel Omega 3)
Indien:
Basmatiris
Australien:
Långkornigt ris
Italien:
Långkornigt ris
Smörbönor på konserv
Pastagratäng
Frankrike:
Garbanzobönor på burk
Finland:
Färdig kikärtsbiff
Nederländerna:
Goudaost
Förkokt potatis
Norge:
Lax
Spanien:
Färdig vegetarisk biff
Följande gotländska råvaror används enligt Region Gotland ”gärna” i både maträtter och råkost där det fungerar produktionstekniskt och volymmässigt:
Potatis (Kravmärkt)
Morot (Kravmärkt)
Gurka
Gulbetor
Polkabetor
Gul lök
Rödkål
Rotselleri (Kravmärkt)
Vitkål (Kravmärkt)
Kålrot
Gula, lila och vita morötter
Palsternacka
Rödbetor