"Risk att vården slutar fungera"
Den nya organisationen för läkarsekreterare och annan administrativ personal i vården har så många brister att det finns anledning att befara att hela sjukvården slutar fungera.
- Det är inga överord. Det här är riktigt allvarligt. Sekreterarna är oljan i maskineriet. När de blir för få så fungerar ingenting. Det blir härdsmälta, säger Gunnar Ramstedt med oro i rösten.
Fungerar inte fullt ut
Det är införandet av det datoriserade patientjournalsystemet Take care i den gotländska hälso- och sjukvården som är främsta anledningen till förändringen av organisationen för läkarsekreterare och annan administration personal i vården. Mindre arbete skulle bli följden, så hittills har ungefär tio av de 80 tjänsterna tagits bort. Dessutom har läkarsekreterarna samlats i en gemensam organisation i stället för att som tidigare vara knuten till en klinik eller mottagning.
- Det finns mycket bra i den nya organisationen, men Take care fungerar ju inte fullt ut ännu. Vi känner av att vi har blivit färre, stressen har ökat, säger Marlene Lindström, förtroendevald inom SKTF, kommunaltjänstemannaförbundet, som organiserar läkarsekreterarna. Vi har olyckligtvis även haft en del sjukskrivningar där man inte lyckats hitta vikarier att sätta in. Det gör att vi ligger efter. Och under semestrarna får de som arbetar göra två-tre personers jobb.
Gunnar Ramstedt ger flera exempel på vad den nya organisationen och den låga bemanningen hittills har lett till.
600 oskrivna läkardiktat
- För att hinna få något gjort tvingas läkarsekreterarna försöka prioritera och det har man gjort på lite olika sätt. På medicinkliniken försöker man hinna med att ta hand om diktaten från läkarna medan andra uppgifter fått vara. De har till exempel inte hunnit skicka ut räkningar till sina patienter sedan i mars. De opererande klinikerna har just nu fler än 600 oskrivna diktat. Och det handlar inte enbart om att skriva in det läkaren talat in på band. Med diktaten följer uppgifter som att boka in patienter, beställa undersökningar och provtagningar och skicka remissvar. Uppgifter som nu inte blir gjorda och som drabbar patienterna.
- Nästa vecka står hud- och infektionsblocket på lasarettet utan läkarsekreterare. Medicin-, kirurgi- och ortopediklinikerna arbetar för fullt för att leva upp till vårdgarantin och korta köerna samtidigt som antalet läkarsekreterare halverats, påpekar Gunnar Ramstedt. Risken finns att läkare får ägna mer tid åt administration i stället för åt vården av patienter.
Marlene Lindström och Gunnar Ramstedt tog förra veckan upp problemet i den samverkansgrupp de är med i. Även andra, till exempel klinikchefer har de senaste veckorna tagit upp situationen, stressen och oron inför sommaren på ledningsnivå. Men ingenting har hänt.
- Risken är att situationen kommer att vara ännu värre efter sommaren då ännu fler arbetsuppgifter samlats på hög därför att ingen har hunnit med, säger Marlene Lindström.
Politikerna i hälso- och sjukvårdsnämnden har inte fått någon information från lasarettets ledning eller fackliga personalrepresentanter om att situationen bedöms vara så allvarlig. Enligt ordföranden Åke Svensson har de enbart fått rapporter om att allt flyter på och att det inte är några problem.
- Det saknas en övergripande planering och helhetssyn. Nu krävs en ordentlig inventering av problemet, tycker Gunnar Ramstedt. Och sedan åtgärder för att försöka lösa det. Annars finns risk att sjukvården slutar att fungera.
Så jobbar vi med nyheter