Risk för uppsägningar av läkarsekreterare

- Det innebär inte att några av deras arbetsuppgifter ska överföras till läkare, sjuksköterskor eller övrig vårdpersonal. Och vi kan inte garantera att det inte blir uppsägningar, men vi gör allt för att lösa det här så bra som möjligt för dem som berörs.

Personalkonsekvenser
Införandet av det nya patientjournalsystemet Take Care i den gotländska hälso- och sjukvården är en rationalisering. Hittills har man haft pappersjournaler och varje klinik har haft sin journal för samma patient. Med det nya systemet kan en läkare få patientens hela sjukdomshistoria och uppgifter om de eventuella läkemedel som hon eller han använder.
- Det gör att den medicinska säkerheten för patienterna ökar betydligt. Samtidigt får det konsekvenser för personalen, konstaterar Bo Magnusson.

Tre miljoner till Karolinska
Idag har läkarsekreterarna sin arbetsplats på en speciell klinik. I den nya organisationen kommer de att delas upp på tre grupper. En för medicin, hud, infektion, barn och röntgen, en för kirurg, intensivvård, operation, akuten, kvinnokliniken, ögon, öron och käkkirurgen samt en för psykiatrin, habilitering och rehabilitering.
- Visst är varje klinik unik och kräver speciella kunskaper, men det är på gott och ont. Det gör till exempel att flexibiliteten blir minimal. Samtidigt är många av arbetsrutinerna desamma för alla.
Av de 81 tjänster som berörs är de flesta läkarsekreterare. Fem tjänster innehas av sjuksköterskor eller ekonomiassistenter som arbetar med en del vårdadministrativa uppgifter.
Några pengar för utbildning finns ännu inte avsatta i samband med omorganisationen. Så långt har man inte hunnit, säger Bo Magnusson.
Gotlands kommun betalar tre miljoner kronor om året till Karolinska sjukhuset i Stockholm för system och drift av det nya journalsystemet. Dessutom har kommunen investerat miljoner i nya datorer och utbildning av alla anställda. Kostnader som man alltså räknar med att ta igen genom färre anställda.

Närhet till klinikerna
- Vi har svart på vitt efter en objektiv utredning att mycket arbete sparas in genom det nya systemet. Vi tror också att det stärker läkarsekreterarnas yrkesroll att de kommer att tillhöra samma organisation och få enhetliga rutiner.
Flera möten och arbetsplatsträffar har hållits och i torsdags kväll hölls ett välbesökt möte på Visby lasarett.
- De synpunkter som kom fram där är ungefär desamma som vi tidigare fått. Mycket handlar om närheten till klinikerna. Det är många relevanta åsikter och vi tar till oss deras kunnande och erfarenhet. Oron är rimlig och naturlig. Men jag ser det som att det mer speglar ambitionen än att det finns ett motstånd, säger Bo Magnusson.
Mycket arbete återstår, noggranna beräkningar ska göras och patientjournalsystemet ska fortsätta utvecklas eftersom det ännu inte är komplett. Men vid årsskiftet räknar man med att det ska vara klart med hur det kommer att bli. Då kommer också de anställda att få anmäla intresse för de tjänster som blir.

Tråkigt med neddragningar
- Vi kan inte garantera att det inte blir några uppsägningar, men vi kommer att lägga ned så mycket arbete vi kan för att lösningarna ska bli så bra som möjligt för var och en.
- Det är inte roligt att jobba med neddragningar, men verkligheten förändras och då måste vi anpassa organisationen och verksamheten efter det.