I Vall tog lågorna en hel ladugård som brann ner till grunden, men inga djur eller människor kom till skada. Vad som orsakade branden är inte klarlagt.
På mindre än en kvart var ladugården i Vall övertänd. För insatsledaren Johnny Tovik tog det 13 minuter från att larmet kom tills att han körde in på gården, men då var det redan försent. Ägarna hade dock redan fått ut hästarna som befann sig i ladugården och räddningstjänstens uppgift blev att stoppa elden från att sprida sig till bostadshuset och flygeln. Det var ett stort gnistregn och man var orolig att det skulle ta fyr någon annanstans.
Händelseförloppet var ungefär som det brukar se ut när det börjar att brinna i en ladugård. I september hände samma sak i När, där en ladugård brann ner till grunden.
– Det är ofta väldigt snabb spridning. Även om det kanske är putsade väggar till viss del, så är det mycket trä. Bjälklaget, taket och så kanske det dessutom ligger halm på loftet, säger Johnny Tovik, brandinspektör på räddningstjänsten i Visby.
När ladugården i Vall fattade eld tog det bara minuter innan den var övertänd. Branden kunde ses från flera mils avstånd.
I september rasade en ladugårdsbrand i När på östra Gotland.
Enligt räddningstjänsten brinner det inte oftare i ladugårdar och stall än i bostadshus, men däremot finns det en del saker som gör att riskerna skiljer sig åt.
Ett bostadshus är oftare modernare. Ägarna har brandvarnare installerade, jordfelsbrytare och man tillbringar mer tid där vilket ofta gör att en brand upptäcks snabbare. Riktigt så ser det inte ut i ladugårdar.
– Något som vi har tänkt på är att man behöver se över gamla elinstallationer. Dessutom bör man hålla rent från damm och spindelväv, säger Johnny Tovik.
Som ett exempel tar han lysrörsarmaturer, av lite äldre modell, som snabbt blir varma och ofta är täckta av ett tjockt lager damm.
– Jag förstår att det inte är det första man prioriterar att ta hand om, men det är en stor risk, säger Johnny Tovik.
Gamla lador och stall används inte alltför sällan till att förvara allt möjligt. När larmet kommer om en ladugårdsbrand är en av de första åtgärderna att räddningstjänsten försöker få så mycket information som möjligt om vad som finns i byggnaden.
– Det kan vara gamla gasoltuber och annat brandfarligt som förvaras, säger Johnny Tovik.
De ladugårdar som används i större lantbruksföretag är ofta bättre utrustade med brandvarnare och släckare, men när byggnaden används mer så krävs också mer förebyggande arbete. Johnny Tovik tipsar:
– Om man har lunchrum, så är det väldigt bra att ha fasta installationer som tidstimer på kaffebryggare, spisplattor och annat, säger han.
2021 brann en ladugård i Hangvar. Några djur omkom, men de allra flesta av de 300 korna kunde räddas, tack vare ett snabbt ingripande från grannar.
Om det finns djur i en brinnande ladugård så blir läget såklart mycket mer allvarligt. Ibland inträffar katastrofen, som i Väte våren 2022 då flera tusen värphöns brann inne.
– Det är inte roligt när man åker ut och vet att det finns djur där. Då är det prio att rädda liv. Vår inriktning är alltid liv – oavsett om det är djur eller människor, säger Johnny Tovik.
Att evakuera djur är väldigt svårt eftersom de i många fall vägrar att lämna ladugården, som ju är deras trygghet. Det måste man ha med i beräkningen. Därför är det viktigt, menar räddningstjänsten, att förbereda sig som djurägare.
– Det är kanske inte så lätt att göra en brandövning med djur, men man kan tänka på att det ska finnas evakueringsvägar där djuren har gått förut, så att de är vana, säger han.
Även om djuren kanske ska vara inne under hela vintern, bör man se till att det snabbt går att få dem genom en utgång som de är bekanta med samt att vägen inte på något sätt är blockerad.