Roberts passion är is och motorvrål
Robert Gustafssons första stora idol, någon? Elvis, kanske? Televinken? Inte då. - Det var Gabdrachman Kadyrov, se till att du hittar en bild på honom till artikeln. Det måste du bara ha.
I snö och minusgrader, bland vrålande motorer och sylvassa dubbar, där trivs han som bäst.
Vi snackar isracing här, en livsfarlig sport, ett av vår tids gladiatorspel.
Minusgrader och spetsat kaffe
Eftersom isracing och Robert Gustafsson är en rätt oväntad kombination måste vi ju bara ta reda på varför. Sån tur då att 2sidor finns, avdelningen som aldrig sviker.
I början av telefonintervjun är Gustafsson avvaktande. Men när han förstår vad det handlar om fräser orden loss som is-sprutet när starttejpen går.
Det är rent av svårt att hinna med att anteckna.
- Isracing är mitt första bestående idrottsminne. VM-kval på Billingehus i Skövde 1970, en klar vinterkväll, 14-15 minus och 15-20 000 på läktarna. Packat med folk, farbröder med spetsat kaffe, jag hade läst om isracing men aldrig sett det förr, jag var helt fascinerad, berättar han.
Agenter i pälsmössa
- "Hasse Is" var med och så giganterna från Sovjetunionen som kom i konstiga bussar som inte var Fiat eller Ford. Det var ju farligt och mytomspunnet, dom onda ryssarna, män med stora mössor och vargskinnspälsar. Agenter, förstod man senare, som skulle se till att de inte hoppade av här i Sverige.
Kadyrov, idolen, vann VM-kvalet överlägset.
Men mest är det kanske finnen Nieminen han minns.
- Han gick omkull och bakom honom kom en norrman och körde rakt över halsen så blodet pumpade och in kommer en Citroën-ambulans och kör i väg med killen, varför minns jag att det var en cittra?
Gustafsson skrattar när han minns speakerns metalliska röst och immiterar på bred västgötska:
- "Vi stöppar tävlinga? och väntar på att di sa rensa bana" och så kom funktionärerna in och skyfflade ut blodig is till dansbandsmusik.
Det är det karga i sporten som lockar Robert Gustafsson. Där hittar han dess själ.
Fingrar som domnar, sylvassa dubbar, 200 mil med buss till en tävling på Sibiriens tundra, den klara och höga vinterluften när doften av metanol blir så mycket starkare, förarnas nästan onaturliga lutning i svängarna, ischoken som plötsligt släpper.
Håller intresset i sig?
- Jamen, jag ser tävlingar när jag har tillfälle. Jag har nära till Uppsala och så kollar jag på tv.
"Posa" är idolen nu
Robert Gustafsson kör gärna mc med har aldrig provat isracing. Men möjligheten finns:
- "Posa" Serenius och Tony Rickardsson (svenska isracing- och speedwaystjärnor) grattade mig när jag fyllde 40, så jag har stående inbjudan till både isracing- och speedwayskola.
Om han ska utnyttja det? Nja.
- Det är nog mest världen runt omkring som fascinerar mig. Att gå och kolla i depån, känna lukterna, du vet, äta korv med damm på och sånt.
Vem är idolen nu?
- Det är "Posa", han är ju egentligen för gammal för att vara så bra som han är.
Naken inför publik
Den här artikeln ska publiceras på samma uppslag som en artikel om en annan slags sport - streaking. Vilket är ditt förhållande till den?
- Det vet jag inte ens vad det är. Jaha! Inget alls. Jag har bara varit naken offentligt inför betalande publik, i "Kungen är naken", en pjäs som byggde på "Kejsarens nya kläder".
Så nu vet vi. Och bilden på Kadyrov hittade vi ju, som ni ser.
Per-Olof "Posa" Serenius, 58 år, har åkt 29 VM-finaler i rad och är fortfarande en av världens främsta förare.
Så jobbar vi med nyheter