Rockens egen klättermus
Vilken han själv väljer råder det ingen tvekan om. Yngwie Malmsteens spelning redovisar samtliga hårdrockgitarristens klassiska poser, solon, skalor och löpningar med Marshallstärkarstaplarna som bakgrund. Inledningen är stark med "Rising force" och "I am a viking". Hans Hendrix-tolkningar är suveräna.
Materialet från nya albumet "Unleash the fury" har inte hunnit sätta sig riktigt men tonar fram hårt och melodiskt. Men sen börjar han blanda sin mix av klassiska hitlåtar med sin egen hårdrock. Och, givetvis, återfinns "Du gamla du fria" på repertoaren. Då känns det förutsägbart ospännande.
"Det elaka marsvinet", som Yngve Lannerbäcks öknamn numera lyder, gör sin karaktäristiska handledsskakning och går loss i ytterligare en vindlande löpning längs gitarrhalsen. Gitarren spelas över huvudet, bakom ryggen, mot häcken. Ingen variant är främmande för ekvilibristen Malmsteen innan han avslutningsvis slänger "vapnet" över axlarna där det landar i gitarrteknikerns säkra grepp.
Blandbandet, med medlemmar från Sverige, Sydamerika och Rainbow-sångaren Doogie White, får spela en gemensam andrafiol. Men när gitarrfantomen börjar dra loss strängarna uppenbaras det att även gitarrsolen har sina fläckar, delar av ljudet är - förinspelat. Men ok, en hårdrocksshow som avslutas med tung gitarrsmashning av en Fender är inte längre vardagsmat.
Så jobbar vi med nyheter