Tre månader in på året går alla nämnder utom barn- och utbildningsnämnden back. Det rapporterade GA om förra veckan. Lyckas man inte vända utvecklingen slutar året med ett underskott för nämnderna på nästan 200 miljoner kronor.
En del av underskottet, 75 miljoner kronor, har direkta kopplingar till coronakrisen, men även om man räknar bort den summan så är läget värre än vad det var under det rödgröna styrets krisår 2015. Då uppgick underskottet till 110 miljoner.
Regionstyrelsens ordförande Eva Nypelius (C) ser ingen gemensam nämnare bakom nämndernas underskott. Alla har olika utmaningar. Men hon tycker att nämnderna uppvisar en dålig budgetdisciplin.
– Fullmäktige har tagit en budget och det är den som gäller, slår hon fast.
Mats-Ola Rödén (L) är ordförande för hälso- och sjukvårdsnämnden som har det största underskottet.
– Vi har inte lyckats komma åt våra överkostnader och det handlar framför allt om våra kostnader för bemanning och läkemedel. Det skrivs ut för mycket pulver helt enkelt, säger han.
Innan Mats-Ola Rödén tillträdde ordförandeposten förklarade han att det är möjligt att nå en sjukvårdsbudget i balans utan tillskott.
– Det menar jag fortfarande. Annars skulle jag ge upp det här jobbet.
När Stefaan De Maecker (MP) ledde nämnden krävde de borgerliga partierna att han skulle avgå på grund av stora underskott.
– Man kan alltid fundera på hur man uttrycker sig, men det skedde efter sex års ordförandeskap, säger Eva Nypelius.
– På ett år kan vi inte vända en utveckling som har skapats under ett antal år. Men det har varit ett högt tonläge och det får vi äta upp nu, säger Mats-Ola Rödén.
Det finns flera förklaringar till varför sjukvården på Gotland kostar mer än i större regioner, men Mats-Ola Rödén saknar motiveringar till andra utgifter. Personalkostnaderna till exempel. Här har det glidit iväg i flera år. Mats-Ola Rödén vill få ett bättre grepp om det ekonomiska läget och lyckas han inte med det är han beredd på att ta konsekvenserna.
– Jag är frustrerad över att vi inte har koll på varför det sker. Det är ett ledningsproblem. Kan jag inte visa resultat inom ett år ska jag kliva åt sidan.
Så du ger dig själv ett år till att vända utvecklingen?
– Ungefär så. För det är nämnden som är ytterst ansvarig för verksamheten, säger Mats-Ola Rödén.
Andreas Unger (M) är ordförande för gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden som går back. Han håller med Eva Nypelius om att budgetdisciplinen brister, men tycker inte att det gäller hans egen nämnd.
– Vi är på den här frågan och har dragit i bromsen. Vi kommer att vara nere på -7,2 i nästa delårsrapport.
Andreas Unger har överraskats av kostnader som han tycker att den tidigare nämnden borde ha betalat. Det senaste exemplet var 1,4 miljoner som nämnden ska betala i kompensation till Gutegymnasiet för att regionens egna utbildningar i många år har fått mer än budgeterat.
– Det är som att ta över ett hus med dolda fel. Gamla skulder dyker upp från ingenstans, säger Andreas Unger.
På regionstyrelsen den 27 maj tar man upp de stora underskotten. Frågan behandlades också när regionens ordförandegrupp sammanträdde på måndagen.
– Vi hade en bra diskussion, men det kommer att vara svårt och man kommer att tvingas till åtgärder, säger Eva Nypelius.