Prognosen för hälso- och sjukvården i år är ett minusresultat på 74 miljoner kronor. Då är även den ekonomiska effekten av covid-19 inräknad, som beräknas kosta 35 miljoner. Prognosen är dock högst osäker, eftersom det av förklarliga skäl inte är enkelt att veta hur hårt Gotland kommer att drabbas och var prislappen slutar.
– Det är jättesvårt. Vi har kostnaden för förbrukningsmaterial så som munskydd, vi har byggt om uppvaket på lasarettet till ett covid-IVA och vi har köpt in saker vi troligtvis inte annars hade gjort, säger Mats-Ola Rödén (L), ordförande för hälso- och sjukvårdsnämnden.
De tre första månaderna av 2020 slutade på minus 8,4 miljoner kronor. Den största avvikelsen jämfört med budget står utomlänsvården för, minus 8 miljoner kronor, trots att antalet sjuktransporter till fastlandet har minskat med anledning av corona. Enligt Mats-Ola Rödén hänger ökningen ihop med det nya avtalet som tecknades med Region Stockholm vid årsskiftet, där priset för vården i regionen höjdes.
– Vi har räknat med den här kostnadsökningen. Vi tappar även intäkter, framför allt i sommar, när inga personer från andra län vårdas här heller. Min bedömning är att de färre antalet transporterna kommer att börja märkas framöver, säger han.
Även kostnaden för hyrpersonal ökade under årets första kvartal, med omkring en halv miljon kronor.
– I mars började vi få sjukskrivningar på 20 procent av personalen, i och med rekommendationerna att stanna hemma vid minsta symtom. 20 procent av personalstyrkan betyder över 200 personer, och då är vi beroende av hyrpersonal. Vår högsta dröm är fortfarande att kunna bli självförsörjande på vårdpersonal, säger Mats-Ola Rödén.
Att så mycket krut behöver läggas på covid-19 gör att annat får stå åt sidan, till exempel icke-akuta operationer.
– Vi bygger en stor vårdskuld. Det kan ta allt från ett halvår upp till två år att beta ikapp sen. Allt som kan vänta får vänta, det är främst ortopedsidan som det drabbar, säger Mats-Ola Rödén, och tillägger att all akut vård utförs som vanligt och även medicinska bedömningar.
Många ärenden sköts på ett annat sätt än tidigare.
– Kardiologen har den senaste månaden minskat sina mottagningsbesök med 30 procent, men ökat telefonsamtalen med 120 procent. Det pågår ett skifte och en hel del kan göras över telefon.