Röjsågen är en vinstmaskin -men man får vänta många år på utdelningen

Det är inte så många skogsägare som tycker att detta med att röja i skogen är varken så nödvändigt eller lustbetonat. Det kan vara ett slitsamt jobb och det ger inte resultat i form av säljbart virke. Men sett i det långa perspektiv som man måste använda då man ser på skogen är röjningen viktig. Kanske är det på sin plats att lite närmare beskriva vad som i detta sammanhang avses med röjning.

Sonen med i skogen
Det som Sivert från Lärbro och hans medhjälpare - sonen Kalle och kompanjonen Conny Karlsson - just nu håller på med är ett skolexempel på röjning. De jobbar i ett område tillhörigt Sivert och det är ett område som planterades för cirka 15 år sedan.

Att välja överlevare
Nu är det dags att välja vilka ungtallar som skall få stå kvar och vilka som skall bort. Det är de individer som utvecklats bäst som får stå kvar och de som kommit lite efter som får styrka på foten. Och målet är förstås att det som står kvar där röjarna gått fram skall vara ett jämt bestånd.
- Omkring 2 000 stammar per hektar skall vara kvar, säger Sivert Larsson.
Begreppet röjning tolkas av en del som att man bara tar bort sly och plantor av trädslag som inte är planterade, men att man låter alla ungtallar stå kvar, om det nu är en tallplantering. En röjning enligt myndigheternas sätt att definiera den är mer än så, den är ett aktivt val av vilka träd som framöver skall finnas och få breda ut sig och en stor del av ungtallarna faller nu för röjsågen.
Även om röjningen nu är den lönsamma åtgärd som Sivert tycker så får han vänta länge på lönen. Den kommer när det är dags för en förstagallring i beståndet. Har man inte gjort röjningen då kan denna gallring bli en förlustaffär. Har man röjt kan gallringen sluta med ett plus och pengar över.
Men det kan alltså dröja 15 år eller så innan man kan räkna in vinsten av röjningsjobbet.
Sivert jobbar ofta ihop med Conny Karlsson och ibland också med sonen Kalle. De röjer på uppdrag i Liljewalchska skogsfondens skogar, i kyrkans skogar och arbetar för Mellanskog och för privata skogsägare. Och ibland även med Siverts eget skogsinnehav, som är omfattande med gotländska mått mätt.
Urban Svensson, rådgivare vid länsstyrelsens skogsbruksenhet, öser beröm över Sivert. Han är den flitigaste skogsröjaren på ön och det är väl lite underligt att han inte vunnit röjsågen som är första pris i den röjningstävling som länsstyrelsen driver för att få upp intresset för denna skogliga åtgärd. Det är lotterimomentet som gjort att Sivert inte vunnit under de två år som kampanjen pågått. Hade priset gått till den röjare som gått igenom störst areal hade han stått högst upp på prispallen. Men det finns en ny chans i årets röjningskampanj.

Ett hektar per dag
Sivert och hans medhjälpare tycker att röjningen är ett ganska behagligt jobb. Det är inte så ansträngande rent kroppsligt som utomstående kanske vill tro. Med P 4 i hörselkåporna drar röjarna fram med väl uttaget avstånd mellan sig. Skaderisken är inte så stor då man knappast kan såga sig själv och då man tål att de ungträd som faller kommer på en. Större är de nämligen inte. Största risken är kanske att man kommer för nära grannens röjsåg.
Sex timmars jobb om dagen kan det bli så här års och hur mycket man hinner beror i hög grad på hur planteringen ser ut, men omkring ett hektar om dagen är ett rimligt snitt.
Att Sivert, Conny och Kalle är igång är det ingen tvekan om. Men hur är det i övrigt?
Urban Svensson på länsstyrelsen uttrycker en viss oro. Hittills är det bara ett par stycken som anmält till länsstyrelsen att de röjt arealer detta år. Förhoppningen är att det skall bli många fler innan anmälningstiden går ut vid årsskiftet. För,som sagt, den av många lite smått föraktade och glömda röjningen, är av största vikt för ett på lång sikt lönsamt skogsbruk.