Vädret såg inte lovande ut på söndagseftermiddagen då hästarna och männen samlades utanför Gutavallen i regnet för att förbereda inför intåget.
- Vi har bestämt att det kommer sluta regna innan vi börjar. Det har aldrig regnat förut vad jag kan komma ihåg, säger Roland.
Nervös debut
Han jobbade med Westernklubben då han blev kontaktad 1986. Då var det först och främst hästar som dåvarande verksamhetschefen Lena Hultberg var ute efter. Men senare kom det fram att det behövdes en kung. Han skulle se elak ut och gilla tjejer.
- Ingen ville vara kung så jag fick ställa upp. Första gången var jag fruktansvärt nervös. Hästarna hade aldrig gått i stan eller stått på en scen, säger Roland.
25 år senare ställer han fortfarande upp.
- Det är aldrig någon som frågar längre, utan jag får själv ringa och fråga om det blir något, säger Roland och skrattar.
Publiken kastade äpplen
Något år började folk i publiken att kasta äpplen på honom. Det var mindre roligt tyckte Roland men annars har det gått bra och hästarna har hållit sig lugna.
- De som har börjat skrika åt en under intåget har inte varit lika kaxiga när man rider fram till dem, skämtar Roland och menar att hästarna är så stora.
Runt 15-20 hästar är med på intåget och ju fler ju bättre tycker Roland.
- Det blir maffigare ju fler vi är.
Han har ridit på flera olika hästar genom åren och i år är det hästen Barty som han fått låna.
- Det är bra social träning för hästarna. De håller sig trygga med varandra.
Ibland har poliser klätt ut sig och ridit med i tåget. Även i år kunde man se detta då en av två poliser var utklädd.
Roland stöter på många som känner igen honom som Valdemar. Till och med när han var på semester på Irland, långt ute på landet, kom några fram till honom som kände igen honom som den danske kungen.
"Bra sammanhållning"
Att Roland skulle ha något gemensamt med kungen är han dock tveksam om. Faktum är att Roland Johansson ger intryck av att vara en väldigt lugn och glad man.
Varför gör du det här?
- Vi som även är med i Torneamentum har diskuterat det. Jag blir slagen och har alltid krämpor men det är roligt ändå. Det är någonting med att visa upp sig. Sen blir det väldigt bra sammanhållning och för samman folk i alla åldrar.
När det är dags för intåget klockan 18 blev det som Roland förespråkat. Regnet som tidigare öste ned har helt avtagit och kungen kan rida in genom Söderport med sina riddare.