Roneskatten större än väntat

11 kilo silver. 6 372 mynt. Nu står det klart att fyndet i Rone förra våren är bland de största silverskatterna i Gotlands historia.

En armring bland drygt 6 000 silvermynt.

En armring bland drygt 6 000 silvermynt.

Foto: Rolf Jönsson

Gotland2013-02-19 15:34

Spillingskatten är i en klass för sig, med sina 72 kilo silver. Men nu har Gotland fått en ny stor skatt. Nämligen Staledepån  i Rone som hittades  i april 2012.
Idag presenterades nya uppgifter om fjolårets arkeologiska sensation. Detta efter att kärlet det låg i har tömts på sitt innehåll.
Unikt är fyndet först och främst för att det var orört när det hittades. Det är vanligt med silverfynd på Gotland, men det är extremt ovanligt att hitta helt orörda skatter.
Massor av mynt

På en presskonferens idag presenterade arkeologerna Olle Hoffman och Petter Åkesson vad de kommit fram till efter tre månaders arbete med att i ett laboratorium på Riksantikvarieämbetet undan för undan plocka isär skatten samtidigt som varje föremål mätts in på en digital modell av kärlet.
På dessa tre månader har man konstaterat att:
Skatten innehåller 6 543 objekt.
6 372 av dessa objekt är mynt.

171 av objekten är föremål som armbyglar, ringar, kedjor, smycken.

Av dessa 171 föremål är endast fem hela.
Föremålen verkar medvetet ha brutits sönder, vilket tyder på att de ansågs ha förbrukat sitt värde förutom som råmaterial.

Som ett bankvalv

- Vi har varit extremt noggranna, förklarar Olle Hoffman, som driver företaget Arendus och har lett undersökningen av skatten.
Han tror att det faktum att många av föremålen i skatten var "skräp" tyder på någonting. Till exempel att skatten fyllts på i syfte att sparas av ägaren på lång sikt.
- Skatter som den här kan ha grävts ned av tre tänkbara orsaker, att ägaren ska få med sig den i livet efter detta, att ägaren använt gömstället som ett bankfack för att sätta in och ta ut medel, eller för att ägaren velat lägga undan besparingar på längre sikt, säger Hoffman.
I sistnämnda fall brukar fyndet göras i nära anslutning till bebyggelse, precis som i fallet med Staledepån. Att ett tidigare silverfynd gjorts i samma området tyder på att ägaren måste ha varit ofantligt rik.

Vem kan ha ägt dessa mynt?

- Den frågan är helt omöjlig att besvara, det kommer aldrig att komma ett svar på den frågan.

Hur mycket är skatten värd?
- Det beror på vad marknaden är värd att betala. Med tanke på att det finns enskilda mynt som värderas till ett par-tre tusen kronor och att några av föremålen kan inbringa hundratusentals kronor så handlar det i varje fall om miljonbelopp.

Vad nästa steg blir i form av konservering, rengöring med mera, avgörs av finansieringen, och av hur omfattande arbetet blir. I nästa vecka görs ett test med att rengöra 300 av mynten.

- Sedan får vi se vad vi får resurser till, säger Marie-Louise Hellqqvist, arkeolog på Länsstyresen på Gotland.

Silvermynten i kärlet som hittades i den så kallade Staledepån är mestadels tyska.
Näst vanligast är engelska mynt, följt av danska.
Jämför med Spillingskatten - de mynten är så gott som uteslutande arabiska.
Skatten dateras ganska exakt till en period på 50 år från år 1000. 

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om