Rut och Tora vill rädda gutamålet

Det finns en hel del gotlänningar som fortfarande talar gutamål till vardags. Men att det på sikt kommer att försvinna som talat språk är de flesta införstådda med.
En del skolor försöker få in en liten del gutamål i undervisningen för att eleverna åtminstone ska få teoretiska kunskaper. Bland andra Donnergymnasiet i Klintehamn och i Slite som under två veckor har gutamål och gotländskt kulturarv på schemat.

Inga problem förstå
GT var med på en lektion där Tora Hellström och Rut Edberg blev intervjuade och eleverna verkade inte ha några problem att förstå vad de sa. Eleverna hade förberett med frågor till Tora och Rut och det handlade en hel del om mat.
-Vi åt inte pasta så som man äter i dag, det fanns bara makaroner och dem stuvade man, det äter väl inte ni i dag? frågade sig Tora Hellström men blev genast bemött.
-Jo, det äter vi ganska ofta, det är jättegott, svarade flera elever.

Åiru u rumpu
Kytsneipu, ugnstrull och pyls var dock mindre vanliga måltider för dagens unga som också fick veta att de flesta gårdar saltade in cirka 50 kilo fisk varje höst som man åt i olika form under hela vintern.
-Hade man inget annat så hade man alltid fisk, konstaterade Tora Hellström.
Självhushållet var vanligt när Tora och Rut var unga. Man slaktade gårdens grisar där allt togs tillvara.
-Till u me åiru u rumpu! (Till och med öronen och svansen).
-Åt ni godis när vi var små? var en av frågorna de fick och fick svaret att visst hände det men det hörde inte till vanligheterna.

Basken
- Vad lekte ni?
-Basken, en sorts kull, och bollskola. Bollskola var när man kastade en liten boll mot en vägg på olika sätt upp till tjugo. Dabbade man åkte man ut. Det var ett vårtecken när tösar hade med sig bollarna.
Tora Hellström berättade också om när hon födde upp gäss till restauranger och andra under lång tid. 120 gäss hade de på gården men slutade men detta när räven en dag hade gått lös och rivit 16 gäss som låg döda och halvätna runt om på gården.
Tora är också känd som kokerska på södra Gotland, på Iliansgården, vårdcentralen och Hemse hotell, bland annat.

Gutamålet dödsdömt
Både Rut och Tora tror att gutamålet kommer att dö ut och att det kommer att gå ganska snabbt.
-Vår generation och nästa pratar det fortfarande men sen kommer det att försvinna, trodde Tora.
Rut insåg att det språk hon talat hela livet inte skulle föras vidare till barnbarnen.

Försöka bevara lite
-När jag bad mitt barnbarn att torka sig "um käpen" (hakan) förstod han inte vad jag menade och det var då jag förstod att något måste göras för att bevara åtminstone lite av språket, berättade hon.
Målet är inte att kommande generationer ska tala gutamålet så som det har talats tidigare. Däremot hoppas man kunna lära ut åtminstone några ord som barn och ungdomar kan bära med sig.

Såjdesbränning
Förutom att få lyssna till det talade gutamålet får eleverna under de två veckorna en inblick i det gotländska kulturarvet, dels genom berättelser, dels genom studiebesök på olika platser.
Såjdesbränning, linberedning, fiske och drickbryggning var några av sakerna som står på schemat för Donnergymnasiet fram till den 15 februari.
Inom Gutamålsgillet finns en särskild arbetsgrupp som jobbar med information i skolorna och bakom programmet på Donnerskolorna står: Rut Edberg, Ulla-Britt Hildingsson, Sven Norberg, Wera Svensson och Clary Winberg.

Rut och Tora vill rädda gutamålet

Under två veckor står gutamål och gotländskt kulturarv på schemat för eleverna på Donnergymnasiet. Bland annat fick de besök av Rut Edberg och Tora Hellström som är övertygade om att gutamålet är på väg att försvinna.