Kustbevakningen övar regelbundet på att hantera potentiella oljespill.
Ryssland har skaffat en "skuggflotta", gamla fartyg som inte är registrerade i Ryssland, för att kringgå EU:s och USA:s sanktioner. Dessa slitna fartyg passerar farlederna utanför ön med olja och gas till länder som fortfarande köper olja av Ryssland.
Lars-Göran Uddholm, chef för Räddningstjänsten på Gotland, lyfter att risken för oljespill har ökat, men är i nuläget inte så orolig.
– Vi är ärligt talat mer oroliga för torkan.
Daniel Romehed, tillförordnad operativ chef på Kustbevakningen, är väl medveten om de ökade riskerna för oljespill.
– Det är viktigt att veta att vi har koll. Vi har ökat vår riskmedvetenhet, så vi har koll och kontroll. Men ökad bevakning motverkar inte risken för olycka.
Daniel Romehed berättar att skulle olyckan vara framme så kan de gå upp i dimensionering, vilket innebär mer folk och fler fartyg. Skulle det ske en stor olycka finns det internationella avtal att tillgå.
Oljespill från en havererad tankbåt skulle skapa stora problem. Därför tror Daniel Romehed att det är viktigt att lagstifta eller sanktionera bort företeelsen av fartyg i undermåliga skick i Östersjön.
Mattias Lindholm, pressekreterare på Kustbevakningen, berättar att tack vare en effektivare övervakning och bättre fartyg har det blivit färre oljeutsläpp i Östersjön. Men den ryska skuggflottan kan komma att orsaka ett trendbrott, dock vill han påpeka att det här bara är en riskanalys, och att det inte skett en faktisk olycka.
– Det finns riktlinjer kring att begära hjälp vid en sådan olycka. Skulle det ske ett haveri av en stor tankbåt blir det allvarligt. Når oljan stränderna så blir det dyrt och tidskrävande. Sker ett sådant haveri så är det otänkbart att olja inte når stränderna.
Sker en olycka och oljespill når stränderna så hamnar saneringsansvaret på antingen regionen eller markägaren.
Det är något som Lars-Göran Uddholm instämmer i.
– Vårt arbete sker när det verkar som att oljan driver in mot land och vi har ärligt talat ganska begränsad utrustning. Om oljan hamnar på stränderna så klassas det inte längre som akut och då blir det regionen eller markägarens ansvar att sanera.
Lars-Göran Uddholm berättar också att de kan hjälpa till att styra oljan till något som kallas för "offerområden", det vill säga områden som är lättare att sanera.
– Naturen är olika känslig, och det är viktigare att sanera på rätt sätt, för även för mycket sanering kan vara dåligt för naturen.
Räddningstjänstens ansvar sker främst när oljan är på väg in till stränderna. Då kan de använda något som kallas för stranddukar för att fånga upp oljan.