Skärmklipp från den ryska hemsidan med artikeln om Gotland.
En rysk tv-kanal har på nätet publicerat en artikel med den ungefärliga rubriken "ryska medborgare går med i Nato". De "ryska medborgarna" som åsyftas är gotlänningar.
Artikelförfattaren menar att gotlänningar är ryska ättlingar sedan ryska invasionen av Gotland år 1808, och att Ryssland med anledning av detta har rätt att "skydda invånarna på Gotland" efter ett tillägg i den ryska grundlagen. "Det visar sig att vårt land formellt inte kan göra anspråk på ön, men det har rätt att skydda sina invånare", skriver artikelförfattaren.
Att det på ryska sajter och i medier publiceras desinformation om Gotland kommer inte som en överraskning:
– Den här artikeln är inte ett dugg förvånande och det är klassisk retorik som används. Det görs många försök för att bibehålla bilden av att väst är fientligt bland den ryska befolkningen. Det görs i varierande styrka och man vill å ena sidan utmåla andra länder som aggressiva och å andra sidan sig själv som fredlig och hjälpsam, säger Orla Vigsø, professor i medie- och kommunikationsvetenskap vid Göteborgs universitet.
Orla Vigsø kommer från Bornholm, och känner igen retoriken.
– Varje gång man har ökat den militära närvaron på Bornholm har ryssarna reagerat. Och det är klart, i och med Nato-ansökan pratas det mycket om hur strategiskt viktigt Gotland är med er placering i Östersjön, berättar han.
De experter som GA har pratat med är eniga om att artikeln riktar sig till den inhemska befolkningen snarare än till gotlänningar eller svenskar.
– Syftet med den verkar vara att skapa legitimitet inåt. Genom att försöka visa att andra länder är aggressiva kan det användas som argument för att Ryssland har rätt att kriga i Ukraina, eller i det här fallet att de har rätt att på Gotland försvara sig "internt", säger Charlotte Wagnsson, professor i statsvetenskap och forskare i rysk säkerhetspolitik, informationspåverkan och propaganda vid Försvarshögskolan.
Charlotte Wagnsson är professor i statsvetenskap och forskare i rysk säkerhetspolitik.
Sedan lång tid tillbaka har desinformation och propaganda varit viktiga vapen i krig och konflikt, inte minst för Ryssland.
– Det är extremt viktigt. Ryssland har sedan länge information som en del av landets säkerhetspolitik, vilket finns tydligt uttalat i officiella dokument, säger Charlotte Wagnsson.
Att ha den egna befolkningen på sin sida, hålla borta viss information och lyfta fram annan är av stor vikt för att bibehålla legitimitet.
– Titta bara på USA under Vietnamkriget. När man väl tappade den inhemska opinionen var det svårt att upprätthålla bilden om krigets nytta, säger Orla Vigsø.
Att ryska medier publicerar propaganda och desinformation även om Gotland är varken förvånande eller nytt, säger experter som GA har pratat med.
I den ryska artikeln om Gotland finns inte bara falsarier, utan även fakta om Gotland och om ryska invasionen år 1808.
– Det är ganska typiskt att man blandar fakta med rimliga påståenden och rena lögner. Lögnerna kan då uppfattas som mer trovärdiga. Det handlar inte så mycket om "fake news" utan om snedvriden rapportering, säger Charlotte Wagnsson.
Den här typen av snedvridna budskap görs såväl i kortsiktiga kampanjer som i långsiktiga.
– Avsändaren vill successivt vrida mottagarens uppfattning. Dessa budskap hjälps på traven av att personer sprider den vidare via sociala medier, skulle folk inte göra det skulle det inte alls få samma fäste. Detta användes inte minst i amerikanska presidentvalet år 2016, säger hon.