Så byggdes "Silikaten" vid Skrubbs

När GT den 19 mars berättade om silikattegelfabriken vid Skrubbs i Visby avslutade vi med en "hönan-eller-ägget-fråga". Vi undrade hur fabriken kunnat bygga sina fabriksbyggnader i silikattegel innan fabriken/tillverkningen kommit igång.
Nu har landsarkivarie Tryggve Siltberg löst problemet med hjälp av en notis från Svenska Dagbladet i oktober 1903, alltså samma år som fabriken startade.

Gotland2005-04-09 06:00
Notisen är skriven av mångsysslaren och en av Tryggve Siltbergs tidigare kolleger, O V Wennersten, som ger svaret på vår fråga genom den här meningen:
"Sådan den (fabriken) nu ter sig kostar den med maskiner och allt ungefär 60 000 kronor, vhilken summa dock under den närmare tiden kommer att något stegras genom de nuvarande provisoriska träväggarnas utbytande mot sådana af de nya tegeln."
Man byggde alltså en provisorisk fabriksbyggnad i trä och sen byttes väggarna ut mot nytillverkad tegel från fabriken. Så var det med den saken.

Gjorde inventering
Wennersten berättar också att fabriken med en arbetsstyrka på åtta man beräknade att leverera 5 000 tegel per dygn. Han skriver också att de nya teglen är "betydligt billigare än de gamla af lera brända teglen, på samma gång de äro mindre fuktdragande samt starkare och jämnare än dessa.
Sedan GT publicerat reportaget om fabriken har också Birgitta Radhe vid länsmuseet hört av sig. Hon erinrade sig en inventering av gotländska industriminnen som hon och fotografen Michael Calvert gjorde kring mitten av 1970-talet. Där ingick också en titt på Silikaten vid Skrubbs.
Här finns bland annat planteckningar över fabriken vid olika tidpunkter samt en del fotografer tagna vid inventeringen. Här finns också kortare beskrivning av byggnaderna och miljön, dels från inventeringen, dels från tidigare inspektioner av den så kallade brandtarifföreningen (från startåret 1903, från 1910, 1919 och 1935).
I 1903 års beskrivning står mycket riktigt att fabriksbyggnaden var uppbyggd af trä i en våning under tak af asfaltpapp å bräder".Ångpanne- och maskinhuset hade plåtbeklädda väggar.
Bland övrigt bråte runt fabriken låg då ännu en av de två härdugnar som använts för att härda teglet. Det var en cirka åtta meter lång järncylinder med en och en halv meters diameter. Här härdades teglet i ånga under tryck på upp till 8 kilo per kvadratcentimeter vid en temperatur av 170-180 grader. Efter cirka 10 timmar var reglet färdigt. Ugnen syns på bilden här intill.
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om