Att kostnaden för utomlänsvården ökar och är en av de största utmaningarna ekonomiskt för Region Gotlands hälso- och sjukvård brukar ofta konstateras. Och att det kostar allt mer stämmer bra. Från att ha kostat 142 miljoner kronor år 2014 landade notan förra året på 207,2 miljoner kronor, och då är inte kostnaden för luftburen ambulans, så som helikoptern, inräknad. Det är även en ökning från året innan, år 2018, då kostnaden var 193,1 miljoner kronor.
Mats-Ola Rödén (L), ordförande för hälso- och sjukvårdsnämnden på Region Gotland, säger att kostnadsökningen i mångt och mycket handlar om att den medicinska utvecklingen också går framåt, och tar sin 80-åriga granne på Fårö som exempel.
– Han hade besvär med hjärtklaffarna som inte höll tätt. För bara tio år sedan hade han dött av hjärtsvikt, eftersom man då var tvungen att öppna bröstkorgen för att operera och den risken hade man troligtvis inte tagit. I dag kan operationen göras genom en slang i ljumsken, och nu sitter klaffarna på plats och min granne är hur pigg som helst. Det här kostar några hundratusen kronor men herregud vad det har gjort mycket för hans livskvalitet.
Kan ni göra något för att minska kostnaderna?
– Vi har alltid en dialog kring vilka behandlingar vi kan ta hem och göra i Visby. Till exempel har vi ett beslut på att börja göra hjärtröntgen och ballongsprängning. I dag skickar vi alla till fastlandet, det är 250 till 300 patienter per år, vilket är en stor andel av helikopterflygningarna.
Den största kostnaden är de remitterade besöken, då patienten får en remiss till specialiserad vård i en annan region om den vård personen behöver inte finns på Gotland. År 2019 kostade remitterade besöken 170 miljoner kronor, medan den icke-remitterade vården, de fall där patienten skriver en egen remiss till specialistvård utanför regionen, kostade knappt 27 miljoner kronor.
Cancervården och hjärtvården står för de högsta kostnaderna när det gäller den remitterade vården, 42 respektive 36,7 miljoner kronor. Men det som ökar mest procentuellt är ändå de vårdbesök på fastlandet då patienten själv söker vård. Mellan år 2018 och 2019 ökade den kostnaden med 20 procent.
– Där tror jag öppenvården och nätläkarna står för den största ökningen. Kostnaden för nätläkare fördubblades förra året och går under utomlänsvården, säger Mats-Ola Rödén, och berättar att Region Gotland numera även får in mer pengar från andra landsting när besökare på Gotland söker vård.
Karolinska universitetssjukhuset är det enskilt vanligaste sjukhuset som Region Gotland köper vård ifrån. År 2018 köpte vi vård för 102 miljoner kronor. Från och med årsskiftet i år höjer dessutom Region Stockholm kostnaden för Gotland, vilket nu gör det väsentligt mycket dyrare att skicka gotländska patienter dit.
– Får vi exakt samma kostnader och samma antal vårdbesök i år som föregående år kan vi räkna med att det kostar ytterligare 20 miljoner kronor, säger Mats-Ola Rödén.
Det är mycket svårt att göra en budget för utomlänsvården, menar han.
– Vi är ett så litet ställe att det räcker om en eller två patienter behöver en levertransplantation eller byte av hjärta och lungor så är det genast uppe i flera miljoner. Vi kan bara ta höjd för ungefär vad det blir, och vi måste bejaka den utvecklingen som sker. Vi kommer aldrig att kunna göra allt i Visby men vi ska göra det vi kan.