Gångbron vid kryssningskajen beräknades först kosta 60 miljoner kronor. Enligt regionens nya kalkyl kommer kostnaderna att stiga med ytterligare 9 miljoner.
15 procent eller 114 miljoner kronor. Så mycket dyrare än planerat lär de kommande årens största bygginvesteringar på Gotland bli, menar regionen. Orsaken är att kostnaderna för flera delar av byggnadsprocessen har ökat under de senaste åren.
Uppräkningen på 15 procent bygger på Statistiska centralbyråns byggnadsprisindex (BKI), som visar hur mycket byggnadskostnaderna ökar i Sverige. De senaste sex månaderna har prisökningen varit cirka 15 procent jämfört med samma period föregående år. Enligt regionstyrelsens ordförande Meit Fohlin (S) följer man kostnadsökningarna noga.
– Men investeringsbudgeten ligger fast, den har inte utökats. Och ser man tillbaka på tidigare år har vi aldrig förbrukat den helt – det brukar landa i att 50–60 procent används, säger Meit Fohlin.
Varför då?
– Många projekt försenas, vilket kan bero på flera olika orsaker. Eftersom vi är en öregion så kan det exempelvis vara svårt att hitta entreprenörer till byggen. De som finns kanske redan har fullt upp med jobb, och då kan ju pengarna inte användas.
De 114 miljoner kronorna avser den sammanlagda ökningen för ombyggnaden av hamnterminalen i Visby, nya äldreboenden i Klintehamn och Slite, nya idrottshallar i Visby och Roma, en ny gångbro vid kryssningskajen i Visby samt ett nytt badhus i Visby. Innan prisökningen var kostnaden beräknad till 753 miljoner kronor under perioden 2022–2027. Nu tros notan alltså snarare landa på cirka 867 miljoner.
Beräkningen presenterades för regionfullmäktige under deras sammanträde i november. Precis som Meit Fohlin nämner så beslutades det då att de nämnder som står bakom respektive projekt i nuläget inte ska beviljas några extrapengar på grund av kostnadsökningarna. Nämnderna ska enligt protokollet i stället ”prioritera inom de ramar som regionfullmäktige redan beslutat”.
Efter valet i höstas gick socialdemokrater och moderater ihop för styra Gotland.
I praktiken innebär det att kostnaden för exempelvis idrottshallarna i Roma och Visby – som tidigare beräknades till 100 miljoner kronor – nu tros landa på cirka 115 miljoner. Men eftersom inga nya pengar ska skjutas till så är det alltså upp till den ansvariga barn- och utbildningsnämnden att avgöra om hur de medlen ska användas på bästa sätt.
– Vi tror att de besluten blir bäst när de tas så nära verksamheten som möjligt. Det är nämnderna som kan säga om det exempelvis är bättre att i nuläget prioritera en av idrottshallarna, säger Meit Fohlin och tillägger:
– Men vi tittar ju såklart alltid på helheten i investeringarna också. Nämnderna kan ju inte göra precis som de vill – det är ju viktigt att hålla ihop.
Regionstyrelsens ordförande Meit Fohlin (S).
Om kostnaderna skulle stiga ytterligare kan det enligt Meit Fohlin bli aktuellt att flytta prioriteringsbesluten högre upp i organisationen. Ett eller flera investeringsprojekt skulle då kunna behöva stå tillbaka till förmån för andra.
Finns det någon gräns för hur dyrt det kan bli innan ett sådant beslut behöver fattas?
– Nej, än så länge har vi inte satt en sådan gräns. Men vi följer som sagt utvecklingen noga.
Meit Fohlin vill till en början inte själv svara på hur de olika investeringsprojekten bör prioriteras. Både idrottshallar och äldreboenden är lika viktiga, menar hon.
– Dessutom är våra VA-investeringar avgörande för att det ska kunna byggas mer.
Men om du måste välja?
– I så fall är det för gotlänningarna såklart mindre viktigt med en gångbro vid kryssningskajen.