Så får du bättre minne

Hm, få se nu, vad var det för bilder? En grön sköldpadda, en röd ros, en segelbåt, en duva med en olivkvist i näbben... Men sen? Nej, mer minns jag inte.
Så där var det för de allra flesta som i går bevistade en föreläsning om "Minnets möjligheter" på Borgen, en föreläsning som ingick i de föreläsningar om äldres hälsa som genomfördes i går och där fler föreläsningar hålls i dag.

Gotland2006-04-26 06:00
Det var psykologen och forskaren Anna Derwinger, som arbetar vid Stockholms läns Äldrecentrum och Karolinska Institutet, som föreläste. Hennes forskning handlar framför allt om minnet när vi blir äldre och vad man kan göra för att träna minnet på olika sätt.
Åhörarna som hade kommit till Borgen bestod till stor del av äldre personer och av personal som på olika sätt arbetar med äldre. Anna Derwinger varvade med att berätta om hur olika typer av minnesfunktioner fungerar med att låta åhörarna vara med om olika test med siffergrupper och med bilder.
Det hon tog upp är det som är normalt minne och hur man kan använda det optimalt, inte vad olika sjukdomar kan ställa till med för vårt minne. Anne Derwinger gick igenom steg för steg om kortminne och långminne om hur minnesprocessen är uppbyggd.

Varför gick jag hit?
Ibland är man på väg för att göra något, då man blir distraherad av något annat. Till exempel att gå till köket för att hämta en dammtrasa men väl i köket plötsligt komma på att det skulle vara gott med en kopp kaffe. Och sedan minns man inte varför man hade gått till köket. Helt normalt enligt Anna Derwinger.
Hur gör man för att komma ihåg vad någon man träffat heter? För att namnet ska fastna i minnet gäller att det behöver knytas exempelvis till utseende eller till någon annan som man känner. Alltså att det knyts till något man redan vet. Sedan gäller det att lagra något och kunna plocka fram det igen. Då kan man ha nytta olika detaljer, exempelvis att ett rött äpple som man ser heter Ingrid Marie.
Men vår minnesförmåga förändras. Att ta till sig nya minnen är det som är mest ålderskänsligt. Bäst på att ta till oss nya minnen är i åldern 20-30 år. Kunskapsminnet finns dock kvar upp i åren. Men det mentala tempot är inte detsamma. Det tar längre tid när man är äldre att ta in nya minnen.
Påverkar gör också att man ser eller hör sämre och när man är äldre är det också svårare att stänga ute "bruset", det som finns runtomkring en som kan störa minne och koncentration.

Bild- och siffertest
Anna Derwinger lät också åhörarna vara med om olika test. Till exempel läste hon upp ett antal sifferkombinationer där varje siffergrupp bestod av fler siffror. Därefter gällde det att försöka komma ihåg och skriva ner så många som man mindes. 5-7 siffror i en följd klarar de flesta.
Ett bildtest fick åhörarna också pröva liksom ett annat siffertest med siffergrupper om fyra i varje, precis om det brukar vara i alla koder man ska kunna nuförtiden.
Av dessa uppmärksamhets- och arbetsminnestest lär man sig att information behöver ges i små bitar för att man ska hänga med. Sedan finns olika knep för att försöka få ett bättre minne. Man kan träna på att klara sifferserier både fram- och baklänges. Huvudräkning är också bra som uppmärksamhetsövning. Där är Sudoku ett bra sätt att träna.
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om