I de nya principerna för betygssättning ska lärare fokusera på elevers sammantagna inlärning istället för varje enskilt kriterium för betygen A-D.
Från och med den 1 augusti ska det läggas ett större fokus i skolor på elevernas trygghet och studiero, i vilket ett utökat mobilförbud ingår. Framöver ska mobiler på undervisningstid endast användas vid lärares instruktion. Dessutom får rektorer större befogenhet att besluta om mobilfria dagar.
– Enkelt förklarat så har regeringen nu beslutat om att man inte ska ha några telefoner i klassrummet alls, så det är som att tidigare ordningsregler nu får lagstöd. Sedan kan man som lärare göra avsteg från det och tillåta mobiler på lektioner om de ska användas till något särskilt, berättar Mats Karlsson som är förstelärare på Wisbygymnasiet.
Hur upplever ni lärare mobilsituationen idag?
– Det är väldigt olika från person till person. En del tycker inte att det är några problem över huvud taget, medan många tycker att det stör eleverna. Om man ser på forskningen visar den att mobilerna påverkar eleverna negativt och i synnerhet de elever som har lite svårigheter i skolan.
Vad gäller eventuella mobilfria skoldagar har Mats Karlsson sina tvivel.
– Jag vet inte ens när man skulle kunna tänka sig att ha sådana där dagar. Kanske om skolan exempelvis har en aktivitetsdag där elever gör praktiska saker ute och inte vill bli fotade och upplagda på sociala medier? Jag tror det räcker långt att man har i bakhuvudet att mobiler inte är framme på lektionerna.
Någon som däremot är helt för mobilfria skoldagar är Jan Källström, som bland annat är rektor för Fårösundsskolan.
– Vi har haft förbud tidigare och ska införa det i år också. Förbudet har gällt alla dagar, där lärarna har prickat för vilka som lämnat in dem innan man låser in mobilerna i ett skåp som eleverna får hämta innan de går hem, säger han.
Även om mobilförbudet emellanåt kan vara tidskrävande upplever Jan Källström mer fördelar än nackdelar med det.
– Det ger elever ett större lugn då de kan vara närvarande i klassrummet och ingen annanstans.
Något annat som ändras i höst är betygssystemet. Nu ska läraren se på helheten av elevens inlärning, istället för att fokusera på de enskilda målen för betygen A-D. Kvar finns kravet på att eleverna måste ha godkänt (E) för att kunna nå ett högre betyg.
– I det tidigare betygssystemet kunde en elev som exempelvis presterade A på allt i svenskaämnet förutom det muntliga få ett D i betyg. Det systemet är inte riktigt rättvist och därför ska man framöver se på helheten i stället, säger Mats Karlsson.
Enligt Skolverket görs ändringen i syfte att minska stressen för både lärare och elever genom att gränserna mellan betygen blir svagare.
– Jag skulle inte säga att själva bedömningen är en så stor skillnad för oss lärare. Det är istället eleverna som blir vinnare och många kommer troligtvis få högre betyg, även om det också kan gå åt andra hållet. Man litar mer på lärares professionalism nu snarare än vår förmåga att följa texterna i betygskraven till punkt och pricka, vilket jag tycker är bra, säger Mats Karlsson.
"Finns det behov av stöd från förvaltningen kommer vi givetvis ge det", säger Jörgen Norström som är grundskolechef inom Region Gotland.
För de lärare som behöver stöd med höstens omställningar ges goda möjligheter, enligt Jörgen Norström som är grundskolechef i regionen.
– Med de nya bestämmelserna kommer många direktiv och råd från Skolverket som är riktade både till rektorer och lärare. Dessutom planerar vi för kompetensutvecklingsdagar med grundskolorna i höst, säger han.