- Kön har minskat, från 1 600 överstående får och lamm i fjol till 1 140 djur motsvarande tid i år, berättar Ronny Fontell, produktionsledare vid Gotlands slagteri AB.
För att teckna kontrakt måste en viss andel lamm levereras till vinterslakt.
Helårskontrakt
- Nästan alla lammbönder på ön har tecknat helårskontrakt för slakt. De utan får står i kö till november förklarar Mats Hallvede, inköpschef på Gotlands slagteri AB med ansvar för kontraktskrivning.
Målet är att leverera färskt gotländskt lammkött året om. Det är en bristvara stora delar av året, också på Gotland.
- Vi försöker styra om produktionen och få lammbönderna att satsa på får som lammar året om. Om hälften av deras produktion består av vita lamm, då får vi förlängd slakttid och särskilt på våren när efterfrågan är större än produktionen, säger han.
När det gäller pälsfår är skinnet numera mer värt än köttet. Mats Hallvede berättar om ett projekt med satsning på pälsfår.
- I dag kommer 60 procent av producentens inkomst från skinnen. Klipps gotlandsfåren i augusti behöver de inte slaktas på hösten utan i februari och mars. Då är skinnen lika fina och lika högt värderade som vid höstslakt.
Anna Törnfelt, ordförande i Gotlands fåravelsförening, tipsar bönderna att tänka på lönsamhet och satsa på uppfödning av lamm som ska slaktas på våren. Särskilt till påsk och inför midsommar är efterfrågan stor.
Hon konstaterar att det finns en stor marknad för inhemskt lammkött och tack vare den nya organisationen vid Gotlands slagteri öppnas nya möjligheter.