För det andra, var inte rädd för att klippa ner rosorna ordentligt. Beskärningen föryngrar växten genom att den stimuleras att producera nya, livskraftiga grenar. Både plantan och blommorna blir finare.
* Rabattrosor blommar på de nya årsskotten.
* Klipp bort de klenaste, gamla grenarna, och spara två till fyra av de kraftigaste.
* Klipp av dessa så att en stump med tre till fem knoppar blir kvar, den översta knoppen ska peka utåt.
* Klipp nära knoppen utan att skada den. Varje knopp blir en ny stjälk som blommar.
- Så här gör vi i Botan. Det blir finast plantor och blommor om man klipper hårt. Men om man lämnar cirka 20 centimeter av stjälken kommer blomningen igång lite snabbare. Så man kan variera beskärningen från år till år, eller på olika plantor i rabatten, tipsar Lasse Pettersson.
Rosor som får blommor i klase, polyantha och floribunda, kan beskäras lite "snällare" än storblommiga rosor.
På remonterande rosor ska man dessutom putsa bort det vissna efterhand så att de fortsätter att blomma fint hela säsongen.
Klipp då två blad under blomman, ovanför det tredje bladvecket.
Förädlade buskrosor och klätterrosor blommar oftast inte på de raka årsskotten. Dessa förgrenas och blommar när de blivit lite äldre. Behandlingen av dessa kan sammanfattas med att ta bort "gamla grenar, döda grenar och krafs".
* Gallra bort några av de äldsta, eller skadade, grenarna.
* På de som lämnas gallras och kortas förgreningarna i topparna in.
* På buskrosor kan årsskotten kortas in så att busken får en fin form.
* Långa skott på klätterrosor ska man däremot vara glad över och bara se till att de håller sig där man vill ha dem.
De flesta moderna rosor har förädlats på en grundstam av en vildros. Skott från denna ser annorlunda ut och om sådana växer fram måste de tas bort. Helst ska man då krafsa undan jorden och rycka bort skottet från roten, klipper man bara av det växer det ut igen.
I Botan förbättras rabattjorden med kompost som lättats upp med lite sand och gödslats med ett organiskt baserat fullgödselmedel. Cirka vart tredje år kompletteras detta med häst- eller kogödsel.
- Man ska inte ge rosorna kvävehaltig gödsel efter midsommar, menar Lasse Pettersson.
- Mycket kväve ger mycket blad och svampsjukdomar. Möjligen kan man ge PK-gödning på sensommaren, alltså fosfor och kalium, det är bra för övervintring och knoppsättning.
Det går också bra att hålla sig till kogödsel på våren. Den kan blandas med exempelvis kompost eller uppblött torvmull. Huvudsaken är att jorden varje år "matas" med organiskt material, mullämnen, och att växterna får allsidig näring.
- Vi är också noga med hygienen och tar inför vintern bort bladen som faller av för att inte gynna eventuella sjukdomar. Alternativt kan man täcka dem med ett lager kompost, säger Lasse Pettersson.