Marita Martell ser ingen anledning att ändra sitt beteende. Hon lever redan så enkelt. ”Den här tröjan har jag haft sen 1968.”
Samtalsämnet återkommer ständigt runt fikaborden i dessa tider: Chocken när man varit och handlat två, tre varor och ser summan som dyker upp i kortterminalen.
Kartläggningar på fastlandet tyder på att kunderna ändrat sina beteenden för att hålla nere matkostnaderna, men pratar man med några slumpvis utvalda besökare på Stora Coop i Visby låter det – än så länge – annorlunda.
– Jag är så nöjd med så lite. Jag går inte på krogen, köper inte nya kläder, reser inte. Har aldrig haft några pretentioner egentligen. Tröjan jag har på mig nu är från 1969. Så om maten är dyr, vilket jag egentligen inte tycker att den är – låt gå, säger Marita Martell.
Och så fortsätter det:
– Nej, jag har väl egentligen inte ändrat mitt beteende. Det är klart, snart går jag i pension, och då lär jag tänka mer i de banorna, säger Kerstin Andersson, som styrt sin kundvagn till disken med kampanjvaror.
Inte ens Maria Niklasson, som står och botaniserar i lådan med kort datum-produkter, vittnar om några större livstilsförändringar.
– Som ensamstående småbarnsförälder har jag varit prismedveten länge. Den här lådan är ett bra sätt att testa nya grejer utan att det kostar skjortan. Det är mest därför jag brukar stå här och rota, säger hon.
Kerstin Jansson och Maria Niklasson överaskas av GT:s reporter vid lådan med kort datum-varor. ”Ensamstående småbarnsföräldrar måste alltid tänka på kostnaderna.”
Till slut stöter vi dock på en ung kvinna som tagit intryck av det dystra omvärldssignalerna.
– Numera kollar vi alltid extrapriser och vad som är nedsatt för veckan. Om det är bra pris på något, och vi inte behöver det just då, köper vi och fryser oftare än förut. Handlandet har helt enkelt blivit mer planerat, vi går inte och småplockar i affären längre, säger kvinnan, som vill vara anonym.
Om man vänder sig till handlarna själva, som har en mer övergripande bild, är denna namnlösa röst ganska representativ för kunderna i allmänhet.
– Vi märker framför allt av de ändrade kundbeteendena på att fler köper kampanjvaror från flygbladet. Sen ska man kanske inte överdriva förändringen, och elräkningen för december kommer ju först i januari, säger Markus Wahlgren, butikschef på Stora Coop.
Ute i butiken finns hur som helst små detaljer som den invigde kan tyda. Markus Wahlgren leder oss bort till pastahyllan och gör oss uppmärksamma på hålet i raden med kartonger. Det är här de flesta tar sina varor – och det råkar vara snett ovanför prislappen på hyllan.
Den senaste tiden har Markus Wahlgren märkt en intressant förändring i pastahyllan. Nu för tiden plockar kunderna helst paketen närmare hyllpartiet med prislapp.
– Så var det inte förut. Då tog folk den pasta de ville ha utan att kolla priset. Nu vill man veta vad det kostar, och då plockar man förmodligen från den plats där priset framgår tydligast, säger han.
Dessutom hittas ihopknycklade kvitton från andra livsmedelsbutiker på golvet då och då. Ofta med rabatterade varor.
– Jag vet inte om de cyklar ... Annars har de ju förlorat de där pengarna de försöker spara in genom att åka runt till olika ställen för att få de bästa priserna, säger Markus Wahlgren.
Även på konkurrenten ICA Maxi har man noterat liknande tendenser:
– Det är en förändring i hela marknaden och det är något vi har sett ett bra tag nu. Vi ser ett ökat och ännu större intresse för veckans kampanjvaror och många av de ytterligare klipp som vi har i butiken. Vi ser också ett skifte att man i högre grad byter till ICA:s egna märken och ICA Basic, säger Marcus Lilja, marknadschef på ICA Maxi Visby.