GOTLAND OCH NATO
I juni tillträdde Alf Söderman som försvarsdirektör på Gotlands länsstyrelse.
En månad senare kom nyheten att Turkiet säger ja till Sveriges Natoansökan – eller åtminstone president Erdogan och åtminstone preliminärt.
Gotland omnämndes ofta, när både svensk och internationell media rapporterade om beskedet. Så här skrev till exempel spanska El Pais: ”När Sverige går med i Nato kommer Gotland att bli ett av Natoalliansens fästen. 2017, under ett besök, uttalade sig Ben Hodges, dåvarande befälhavare för den amerikanska armén i Europa, att det inte finns någon annan ö i världen med större strategisk betydelse”.
Nato-generaler har beskrivit ön som ”ett osänkbart hangarfartyg” med en strategiskt mycket intressant position i Östersjön.
Bara häromdagen uttryckte sig Liberalernas partistyrelse positivt till en permanent Natobas på Gotland.
Det kan låta som ett redan givet faktum att den blå Natoflaggan, med sin vita kompassros, kommer bli en del av ö-vardagen framöver.
Så är det inte. Inte ens om och när medlemskapet är ett faktum.
– Det blir en fråga för Sverige i förhållande till Natos behov. Vår ambition är säkerligen att själva, som nation, lösa försvaret av Gotland, säger Alf Söderman.
Han utvecklar sin tanke med en utblick:
– Om man ser på Norge, som varit medlemmar länge, så har de en del förhandslagrat material men inga fasta Natotrupper. I Danmark finns inget alls som tillhör Nato. I baltländerna finns Natostyrkor, men de anses ha något svagare egna försvar och gränsar dessutom direkt till Ryssland.
Finns det någon som fått i uppdrag att utreda förutsättningarna för en bas på Gotland?
– Inte mig veterligen, svarar försvarsdirektören.
Ju längre man talar med Alf Söderman, desto starkare blir intrycket att försvarsalliansen kanske inte skulle påverka Gotland särskilt mycket alls. Åtminstone inte direkt.
– Den stora förändringen för oss är inte Natointrädet i sig, utan återuppbyggnaden av totalförsvaret – som ju redan är på gång. Att åter bygga ett starkt civilsamhälle behövs oavsett Nato och den resan inleddes långt innan min tid. Men det finns fortfarande mycket att göra där.
Som till exempel?
– Vi har ännu inte en reservhamn, eller de nya elkablarna till ön. Plus vissa delar som vi inte kan prata om av sekretesskäl.
Samtidigt påpekar försvarsdirektören att Gotland kommer allt närmare målet: Att klara sig isolerat i 90 dagar.
– Och det lirar ganska bra med vad Nato förväntar sig. Man ska ha en viss egen robusthet och där har ön redan väldigt mycket på plats, inte minst jämfört med andra delar av Sverige.
En annan sak som alliansen kräver är så kallat värdlandsstöd, som innebär att man ska kunna ta emot och stötta trupper från andra medlemsländer. Sverige har egentligen redan ett avtal med Nato om sådant stöd.
– Men som medlemsland ökar den möjligheten. Det kan gälla både militära trupper och civil personal, till exempel vid skogsbrand eller översvämning; om ett annat land skickar förstärkningar behöver de boende, mat, bränsle och sådant. Men även här ligger Gotland bra till, vi har ju haft utländska förband här på övning och då är det egentligen samma principer.
Med allt detta sagt har Alf Söderman fortfarande uppdraget att undersöka vad ett medlemskap faktiskt kan innebära för ”det osänkbara hangarfartyget” i Östersjön.
Det vet vi inte med säkerhet ännu.
– Vi använder våra redan etablerade samverkansforum för att titta på det här. Rent konkret är det värdlandsfrågan vi pratar om just nu. Vi behöver se hur vi klarar det om det kommer en större trupp under en längre tid, säger länsstyrelsens försvarsdirektör.