Så kan utsläppen i Halorån begränsas

I tisdags kväll bjöd miljö- och hälsoskyddskontoret och länsstyrelsen in intresserade till en fältvandring i samband med det projekt som genomförs för att minska belastningen av gödningsämnen på vattendraget.
Det är närsalter som kväve och fosfor som bidrar till övergödning i Östersjön.
<span class=MR>Mätningar</span>
1995 gjordes mätningar i Halorån och nio år senare var det dags igen.
Vattenprover har tagits under vintern eftersom det är då det finns ett flöde i ån. Resultatet av proverna visar höga halter av kväve och fosfor och att biologin är påverkad. För att ändra på det behövs hjälp från flera håll.
Utsläppen från avlopp kan minska genom frivilliga åtgärder från fastighetsägarnas sida.
Vi gör inventeringar av enskilda avlopp och jobbar med information till fastighetsägarna, säger Magnus Pettersson, miljöskyddsinspektör vid miljö- och hälsoskyddskontoret.
<span class=MR>Många vill hjälpa</span>
Viljan att hjälpa till har varit stor. Samtliga berörda fastighetsägare, 80-90 stycken, har kommit in med förslag till förbättringar.
I vissa fall kan åtgärderna bli dyra. Gamla avloppssystem kan behöva bytas ut helt.
En viktig del i reningsarbetet är de sand- och grusbäddar som kan anläggas i trädgården för att fånga upp fosfor och kväve. De här bäddarna har även en viktig funktion i att reducera bakterier.
Det innebär att jordbakterierna äter upp de sjukdomsframkallande bakterierna. De här bäddarna fungerar såväl för enskilda hushåll som för gemensamma hushåll, förklarar Magnus Pettersson.
Det parallella miljöprojektet "Greppa näringen" (som drivs av länsstyrelserna, jordbruksverket och LRF) riktar sig till lantbrukare. Även de har ett viktigt strå att dra till stacken genom att de kan anlägga skyddszoner intill ett känsligt vattendrag.
En skyddszon består av gräs eller annan växtlighet och har till uppgift att fånga upp de närsalter som annars går rätt ner i ån.
Det här är ganska omfattande åtgärdsplaner som är tidskrävande för lantbrukarna, säger Magnus Pettersson.
Att anlägga en skyddszon är ett frivilligt åtagande som lantbrukaren kan få miljöstöd till.
I dag finns cirka 250 kilometer skyddszon på Gotland och viljan att anlägga zoner har ökat de senaste åren.
Eftersom Halorån rinner ut i Östersjön förs även närsalter ut dit.
De står kanske för en miljondel av de totala föroreningarna i Östersjön, men många bäckar små... rent bokstavligt talat, säger Magnus Pettersson.
I takt med att många lantbrukare går över till ekologiskt åkerbruk tror han att en nedåtgående trend när det gäller närsalter kan visa sig om några år.
Vandring. En fältvandring vid området runt Halorån och Ogges äng arrangerades på tisdagskvällen.

Diagram. Sommartid är vattenströmningen i Halorån mycket låg. Erik Törnblom från länsstyrelsens miljöenhet hade tagit med håv för att visa prov på djurlivet, men fick ge upp den idén eftersom inga vattendjur fanns att beskåda i den torrlagda ån. Foto: ROLF JÖNSSON