Omkring 106 000 unga, födda 2004, fick brev om värnplikt. Utifrån svarsunderlaget från dessa valdes 19 000 personer ut att mönstra. När testerna är gjorda kommer 6 000 unga vuxna utgöra de värnpliktiga som rycker in till sommaren 2023.
– Anledningen till att vi kallar just 19 000 personer är för att vi vet hur många utbildningsplatser som finns och inte behöver kalla fler än vad som behövs för at fylla de platserna, säger Per Andersen Helseth, presskontakt vid plikt- och prövningsverket.
På Gotland har 84 personer födda 2004 kallats till mönstring efter ett urval av plikt- och prövningsverket. 54 män och 30 kvinnor. Precis som för många andra gotlänningar genom tiderna så sker mönstringen på Gärdet i Stockholm.
Antalet grundutbildningsplatser i Sverige ska öka från dagens 6 000 platser till 8 000 till 2025. På Gotland ska platserna ökas rejält, från 40 till 150-200.
– Det innebär att såklart att fler ungdomar kommer kallas till mönstring också, säger Per Andersen Helseth.
Själva mönstringen är sig lik. Inskrivningsprov varvas med synundersökning, hälsokontroller och såklart styrketest med en så kallad isokai-maskin och några andra tester står på de mönstrandes agenda.
– Tillvägagångssättet för mönstringen är i det mesta sig väldigt likt sett till ett antal år tillbaka i tiden, säger Per Andersen Helseth.
Av de idag, 40, värnpliktiga som utbildas på Gotland är så många som 22 av dessa gotlänningar. Nästa år väntas preliminärt 21 av de 40 värnpliktiga vara hemmahörande på Gotland och andelen kan komma att bli högre när utbildningen växer.
– Exakt var vi kommer landa i antalet värnpliktiga på Gotland, det vet vi ännu inte. Det fanns en tillväxtplan utifrån det senaste försvarsbeslutet men nu är läget annorlunda. Det kommer gå snabbare att bli fler. Signalen från försvarsberedningen häromveckan var tydlig: Förmågan på Gotland är prioriterad, säger Tomas Ängshammar, kommunikationschef vid Gotlands regemente.
Oavsett om den slutgiltiga siffran för antalet värnpliktiga slutar vid 150, 200 eller ännu fler så kommer det krävas ny infrastruktur, menar Ängshammar. Där jobbar man både med permanenta planer och tillfälliga lösningar för att gå upp i volym snabbt.
– Det vi behöver bygga är bland annat kaserner, matsalar och undervisningslokaler. Det är ganska mycket som behövs på sikt.