”Alla behövs, och förhoppningen är att vi kan hjälpa dem att börja se sig själva som viktiga och som resurser som behövs i samhället”, säger Anna Myhr, chef för regionens avdelning för arbetsliv och etablering.
Enligt en ny rapport från Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, MUCF, så var det 688 personer mellan 16 och 29 år som år 2021 varken arbetade eller studerade. Det motsvarar 7,6 procent av alla personer i åldersgruppen på ön.
Anna Myhr är chef på regionens avdelning för arbetsliv och etablering, och det är hon och hennes avdelning som i första hand har uppdraget att hjälpa den här gruppen med unga personer.
– Den där siffran känner jag givetvis igen, och man kan konstatera att den inte sticker ut om man ser till en nationell kontext. Men med det sagt så är det ju en alldeles för hög siffra, säger hon.
Alla fall skiljer sig såklart åt, men vad är den vanligaste orsaken till att de här personerna har hamnat i den här situationen?
– Oftast har det funnits en problematik under hela skoltiden. Man kan ha missat några betyg och därför inte kommit in på ett nationellt program på gymnasiet. Det kan vara ganska svårt att känna motivation och självförtroende om man känner att man inte hittat rätt eller känner sig missförstådd. Det kan också vara knepigt att klara av trappsteget mellan att vara barn och ungdom till att bli vuxen och då hitta sin plats i livet, och ju längre tiden går desto svårare blir det.
I rapporten konstaterar myndigheten att det 2021 totalt sett var cirka 140 000 personer i Sverige mellan 16 och 29 år som varken arbetade eller studerade, vilket motsvarar nästan var tionde person i åldersgruppen nationellt sett.
– Alla unga behöver få möjlighet att skapa sig en försörjning och etablera sig på arbetsmarknaden. Det är en viktig del i att bli vuxen och få ett eget liv. Förutom det personliga lidande som ett långvarigt utanförskap innebär så är det förknippat med en stor samhällsekonomisk kostnad, säger Lena Nyberg, generaldirektör på MUCF, i ett pressmeddelande.
Rapporten visar även att det finns stora variationer i landets kommuner när det gäller hur stor andel av de unga som varken arbetar eller studerar. Med 4,8 procent har Åre lägst andel, medan siffran i Eda kommun i Värmland är hela 16,7 procent.
”Alla unga behöver få möjlighet att skapa sig en försörjning och etablera sig på arbetsmarknaden. Det är en viktig del i att bli vuxen och få ett eget liv"” säger Lena Nyberg, generaldirektör för Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor.
Anna Myhr berättar att det finns en lagstiftning som innebär att alla kommuner ska ha kontroll på ungdomar upp till 20 år som inte är inskrivna på gymnasiet.
– Vi får namnet på alla de personerna, och vi söker också upp dem på ett eller annat sätt och erbjuder dem rådgivning och lotsning. Problemet är dock att efter 20 så gäller inte den lagen längre, och då är det svårare att få tag på de här personerna.
På önskemål från avdelningen för arbetsliv och etablering har dock de gotländska politikerna nyligen tagit ett inriktningsbeslut om att man ska jobba uppsökande och erbjuda stöd även till dem mellan 20 och 29 år.
– Där håller vi just nu på att organisera oss och skapa rutiner så att vi efter årsskiftet ska kunna erbjuda den målgruppen det stöd de behöver. Vi tittar bland annat på hur vi ska nå dem, vilka kanaler vi ska använda oss av och hur vi ska visa att vi finns. Man kan säga att metoden och arbetssättet finns, men att det finns en utmaning när det gäller att nå de här personerna, säger Anna Myhr.
I hela landet fanns 2021 cirka 140 000 unga personer (16-29 år) som varken arbetade eller studerade.
I och med att det råder kompetensförsörjningsbrist både på Gotland och i Sverige i stort så trycker Anna Myhr på att man inte får missa den här gruppen unga.
– Alla behövs, och förhoppningen är att vi kan hjälpa dem att börja se sig själva som viktiga och som resurser som behövs i samhället.
Hur går det till när ni ger stöd till de här personerna?
– Vi använder en metod som heter supported employment, och inom ramen för det så kartlägger vi personen och tittar på hur livet ser ut, vad man har för mål och motivation. Personen får träffa arbetslivscoacher, och vi har även mycket kontakter med arbetsplatser och arbetsgivare. Ambitionen är att vi ska hjälpa personen att hitta vad just hen behöver och har för drivkraft.
Finns det någon konkret målsättning för vad det här arbetet ska ge för resultat?
– Från politikens håll har man satt upp ett mål om att den här gruppen unga som varken jobbar eller studerar ska minska med en procentenhet innan mandatperiodens slut, men vi siktar på att det ska bli ännu bättre än så. Vi tänker att det är fullt rimligt.