I våras skickade regionen ut en enkät till alla ungdomar på högstadiet och gymnasiet. I enkäten ställdes en rad frågor om mående, psykisk hälsa, levnadsvillkor och levnadsvanor. När svaren nu har sammanställts står det klart att nästan sju av tio ungdomar upplever att de mår bra. Två av tio bedömer själva att de har psykisk ohälsa och ännu fler, fyra av tio har anhöriga eller vänner som har psykisk ohälsa.
Resultatet av enkäten visar även att fler killar än tjejer uppger att de mår bra. Tjejer känner sig också mer stressade och otrygga på olika platser än vad killar gör.
Bland gruppen hbtqi+-ungdomar är det vanligare att uppleva otrygghet och fler bedömer att de har psykisk ohälsa jämfört med unga som inte identifierar sig med hbtqi+. Unga som har någon att prata om känslor med mår bättre än de som inte har någon att prata med.
Även familjens ekonomi spelar en roll för ungas mående. Ungdomar som uppfattar att familjens ekonomi är sämre än andra familjers anger i lägre grad att de mår bra. Det omvända gäller för unga som tycker att den egna familjen har det bra ställt – de uppger i högre grad att de mår bra.
Fysisk aktivitet har också påverkan på ungdomars hälsa. Enligt enkätsvaren mår unga som rör på sig bättre än de som inte är fysiskt aktiva.
– Det är ett samband som även påvisats av forskning och därför är det tråkigt att se statistiken som visar att en stor andel ungdomar rör sig mindre än de behöver varje vecka, men samtidigt finns en stor möjlighet till förbättrat mående om fler kan röra på sig mer, säger regionens folkhälsostrateg Veronica Hermann i ett pressmeddelande.
Rapporten om ungas hälsa är en del av ett forskningsprojekt om ungdomars psykiska hälsa som genomförs av forskargruppen Chap (children health and parenting) vid Uppsala universitet. Resultaten kommer att användas som underlag i arbetet med att uppdatera Region Gotlands handlingsplan för psykisk ohälsa.