Skatten på plastpåsar infördes år 2020 av den då rödgröna regeringen, detta som en del i att nå ett EU-mål om att svenskarna skulle använda som mest 40 plastkassar per person och år.

Plastpåseskatten har varit omdiskuterad och på vissa håll väckt frustration, men mycket tyder på att den haft viss effekt. Enligt Naturvårdsverket konsumerades 17 plastpåsar per person och år under 2023.

Under förra året beslutade nuvarande regering att skatten skulle avskaffas från 1 november 2024, något man bland annat motiverade med att EU-målet kan uppnås ändå. Skatten har legat på tre kronor för bärkassar i plast samt 30 öre på frukt- och grönsakspåsar i plast.

I samband med att skatten försvann fattade flera matvarukedjor centrala beslut om vad plastpåsarna ska kosta. Dock inte inom Ica, där det är varje enskild handlare som själv får avgöra hur de vill göra med priset på plastpåsar. Helagotland har varit i kontakt med några av öns Ica-handlare, och det verkar som att samtliga valt att sänka sina priser. Det varierar dock lite hur mycket billigare påsarna har blivit.

Ica Atterdags har exempelvis sänkt priset från 6 kronor till 4 kronor, medan Ica Nära Kometen gått från 6,90 kronor till 2,90 kronor. På Ica Nära i Roma kostade en bärkasse i plast tidigare 7 kronor, och nu är priset nere på "3,50 eller 3,90", enligt handlaren Henrik Meier. På Ica Närbodi har man sänkt priset från 5 kronor till 3 kronor.

Flera av handlarna som Helagotland har pratat med säger att man sett en tydlig förändring i kundernas beteende när det gäller bärkassar under de år som skatten funnits.

– Antalet sålda bärkassar i plast har ju minskat kraftigt. Det är fler som blivit medvetna om det här, och många använder egna påsar eller köper papperskassar, säger till exempel Jonas Lindstrand, butikschef på Ica Atterdags.

Har ni någon gång funderat på att helt ta bort plastpåsarna?

– Vi tänker ju att det ska finnas ett komplement till papperspåsarna. Det finns fortfarande kunder som vill ha plastpåsen, och då ska det alternativet finnas.

Jonas Lindstrand säger att man inte sett någon markant förändring i antalet sålda plastpåsar sedan den 1 november, utan han tror att det nya förhållningssättet till bärkassarna blivit ett invant mönster hos kunderna. Ett uttalande som även Victor Yourstone, Ica-handlare på Närbodi i När, skriver under på.

– Kunderna har nog vant sig vid att vara lite mer strategiska när det gäller vad man packar sina varor i. Det kan ju också vara så det tar lite tid innan kunderna ser att bärkassarna i plast är billigare igen, säger han.

Även kunderna själva bekräftar att de till stor del lämnat bärkassarna i plast bakom sig. 

– Det har blivit en rejäl minskning när det gäller plastpåsar. Jag köpte såna oftare innan skatten infördes, men nu känns det som att jag kommer att fortsätta köpa papperskassar istället. Man vill ju dra sitt strå till stacken miljömässigt. Vår jord behöver räddas, säger Nicklas Nilsson efter ett nyligen avslutat inköp på Ica Maxi i Visby.

Vad tycker du om att skatten nu tas bort då?

– Den har ju uppenbarligen fungerat, så jag förstår inte varför man går ifrån ett vinnande koncept.

Utanför samma butik står även Eivor Söderström. Hon berättar att hon köpte någon plastkasse då och då förut, men att hon helt slutat med det sedan skatten infördes. Nu är det antingen papperskasse eller den varukorg hon köpt för handling som gäller.

– Plastpåseskatten kunde lika gärna fått vara kvar för min del. Jag vet inte vad det gör för nytta att den tas bort. Att ta med egen påse till butiken fungerar alldeles perfekt, säger hon.

Henrik Meier är Ica-handlare i Roma, och han tycker det är bra att skatten är borttagen. Detta då han menar att den till stor del blev "felriktad". 

– De här bärkassarna är ju så kallade miljökassar som görs av återvunnet material. Under de år som skatten funnits så har ju försäljningen av avfallspåsar istället ökat kraftigt, och de är inte några miljökassar. Dessutom var folk ofta väldigt bra på att på olika sätt återanvända bärkassarna i plast, säger han, och fortsätter:

– Vad jag förstått så är det inte de plastpåsarna man packar sina matvaror i som är den stora miljöboven. Jag kan tycka att det är fel att beskatta vissa enskilda saker på det här sättet. Istället för att bestraffa tycker jag att man måste försöka lära ut ett beteende, och att vi måste prata om det här mer öppet och hur vi ska göra för att minimera användandet av plast som kan hamna i naturen.