Jämställdhetsstrateg Caisa Skoggren jobbar för att minska orättvisorna mellan män och kvinnor på ön. Hon pratar ofta jämställdhet med sina 130 arbetskollegor på länsstyrelsen. "Jag får mycket kärlek för mitt jobb", säger hon.
Lönegapet mellan kvinnor och män är stort. Varje månad får en gotländsk kvinna i snitt ut 86 procent av vad en manlig kollega får i lönekuvertet. Under ett yrkesliv gör det drygt två miljoner kronor, ett ordinärt sommarställe på Gotland, i skillnad.
– Det är jättemycket pengar. Man kan se att både kvinnors och mäns medelinkomst har ökat, men under 2020 tjänade öns kvinnor fortfarande i snitt 40 000 kronor mindre, säger Caisa Skoggren.
Sedan ett och ett halvt år är hon ensam jämställdhetsstrateg på länsstyrelsen. 130 medarbetare är som ett regeringskansli i miniatyr, menar Caisa Skoggren, där jämställdhetsfrågorna ska finnas med i allt – för att Gotland ska nå sina mål och öns kvinnor få samma möjlighet till livskvalitet som män.
På Gotland är ensamstående kvinnor med barn de som har allra lägst inkomst. Att bo ensam på landet, med låg lön, barn och i dagligt behov av egen bil, är en ekvation som blir oerhört utsatt när mat-, el- och drivmedelspriser ökar.
– Hon sitter i en rävsax och kommer också ha mycket svårt att hitta en bostad i Visby med dagens bostadsköer, säger Caisa Skoggren och menar att alternativen är dystra både för den kvinna som drabbas och för Gotland.
Lösningen kan bli att tvingas flytta till fastlandet, med möjlighet till högre lön och lättare att hitta bostad.
– Det är därför bostadsfrågorna hör så tätt samman med jämställdhetsfrågorna, säger Caisa Skoggren och lyfter den framtida hotbilden mot bemanningen i öns skola och inom vården.
Båda yrkeskategorierna är starkt kvinnodominerade, med stora pensionsavgångar.
– Det innebär att de har dåligt betalt och möjligheten att locka hit till exempel nya lärare är begränsad. Kommer vi överhuvudtaget att kunna bemanna de yrkena, frågar sig Caisa Skoggren.
Caisa Skoggren jämställdhetsstrateg på länsstyrelsen om kvinnors löner
Även bland de gotlänningar som tjänar mest är kvinnor underrepresenterade. "Topp 100-listan" med läkare, företagsledare och chefer, toppas av en kvinna skriven i Visby, som år 2020 hade 9,4 miljoner kronor i förvärvsinkomst.
Men bara 30 av de 100 i topp är kvinnor. Enligt taxeringskalendern, som varje år publicerar hur mycket varje gotlänning tjänar, tjänade de 30 kvinnorna drygt 65 miljoner kronor tillsammans under året 2020. De 30 högst betalade männen fick däremot dela på 90 miljoner kronor i löner.
Gapet är gigantiskt till de som befinner sig i botten på lönelistan, där kvinnor som grupp är fattigare.
– Det får enorma konsekvenser för jämställdheten och allt i livet påverkas. Vilka beslut vi kan ta, var vi kan bo, och vilka fritidsaktiviteter vi har möjlighet att ge våra barn, säger Caisa Skoggren.
Caisa Skoggren vurmar extra för siffran 5 i de globala målen.
Hon har utbildat ungefär 100 gotländska chefer i jämställdhet och varit på turné på stora arbetsplatser. Men mer behöver göras, och mycket börjar hemma vid köksbordet, menar Caisa Skoggren.
– Kvinnor tar större ansvar i hemmet, med det obetalda arbetet. Man brukar säga att ungefär en timme mer om dagen lägger en kvinna på att städa, diska, tvätta och att ta hand om barnen.
En timme mer obetalt arbete väntar kvinnor jämfört med män när de kommer hem från jobbet.
Samma dagboksblad som används vid studier finns på nätet, för den som själv vill kartlägga sin insats och jämställdheten hemma.
– Det är verkligen att mäta minuter. När det gäller fritid är den ungefär lika mellan män och kvinnor, men kvinnor använder den på ett annat sätt – utspridd korta stunder över veckan. Män har större möjlighet till flera timmar sammanhängande fritid och ofta på helgen, säger Caisa Skoggren.
Annika Olofsson, ombudsman på Kommunal, strider för allas rätt till heltid. Något som inte alla orkar även om de erbjuds, på grund av den tunga arbetsmiljön inom kvinnodominerade yrken.
Att driva jämställdhetsfrågorna handlar inte bara om lön, utan också möjligheten att jobba och att orka med heltid.
– Vi har kämpat länge för att få heltidstjänster, säger Annika Olofsson, ombudsman hos Kommunal Öst.
Två tredjedelar av medlemmarna är kvinnor. Sedan i fjol finns ett avtal för de anställda hos Region Gotland.
– Då ska man ha rätt till heltid, sedan är det frågan om det blir på samma arbetsplats, säger Annika Olofsson.
Att tvingas ha två, eller ännu flera, olika arbetsplatser för att få ihop en heltidslön, menar hon, är slitsamt och något som inte alla orkar.
– Många kanske vill, men det är en arbetsmiljöaspekt som gör att man inte går upp i tid. Lägre lön ger lägre pensionsavsättningar och det nya pensionssystemet bygger på att vi ska jobba mycket.
Pia Malmros, ordförande för Kommunal på Gotland, menar att många av de som inte jobbar heltid har gått ner i tid för att de inte orkar. Arbetsmiljön, och ett större ansvar hemma för öns kvinnor, är del av orsaken, säger hon.
Pia Malmros, ordförande för Kommunal på Gotland, delar bilden av kvinnors situation.
– Det finns de som går ner i tid för att de inte orkar. Man kanske också tar en större del av hushållsarbetet hemma.