Det säger Christian Molin, förundersökningsledare vid polisen på Gotland. Förra året anmäldes 388 fall av bedrägerier på ön. Christian Molin menar att äldre är en extra utsatt grupp när det gäller bedrägeribrott.
– Det finns några anledningar till att man ser en bättre möjlighet att lura en gammal person. I de fallen handlar det också om större summor pengar.
Enligt honom gäller det framför allt så kallade vishingbrott, som innebär ett samtal från någon som falskt utger sig för att ha insyn i ens privatekonomi. Det kan exempelvis handla om en person som säger att någon tagit ett lån i ens namn, för att stoppa det uppmanas man att legitimera sig med bank-ID. Christian Molin säger att skickliga bedragare utnyttjar människors rädslor, speciellt äldres.
– Det är en generationsfråga, äldre personer tror gott om folk. Ringer någon och uppger att de är från banken, då tror man på det. I stressen att bli av med pengar gör man någonting som man i grunden vet att man inte ska göra.
Christian Molin berättar även att utlandsfödda som har svårt med språket är en överrepresenterad grupp bland de drabbade.
– Av de anmälningar vi fått in har många sagt att de trodde att bedragaren talade sanning eftersom han eller hon pratade bra svenska. De som håller på med bedrägerier har blivit bra på vad de gör, de vet hur de riktar in sig på utsatta grupper.
När pengarna väl börjar förflyttas är det svårt att spåra dem. Enligt Christian Molin är bedragarna snabba på att föra över summor från konto till konto och samtidigt kan det kan dröja ett tag innan målsägande ringer polisen.
– Då måste man kopplas fram, skriva en anmälan och kontakta banken. Hela processen kan ta dagar och vid det laget är pengarna redan borta.
Även om bedragaren döms är chanserna små för den drabbade att få tillbaka sina pengar. Christian Molin framhåller att det inte finns några försäkringar som täcker sådant och bankerna går i sin tur inte in och ersätter någon som lämnat ifrån sig sina bankuppgifter.
– Det går snabbt att flytta pengar elektroniskt. I vissa fall är det bra, till exempel om man ska köpa en soffa eller låna ut pengar till en polare. Men i andra fall hade det varit bra om det inte vore riktigt så enkelt att genomföra de här transaktionerna.
Polisen försöker jobba brottsförebyggande men det är svårt när olyckan väl är framme. Christian Molin menar att flera aktörer måste samarbeta för att lösa problemet. Polisen kan agera snabbare vid en anmälan, samtidigt måste bankerna bli bättre på att lämna ut information om vad som skett.
– Kanske borde det bli svårare att göra penningtransaktioner? Jag vet inte. Och så länge vi funderar på det här går ju enorma summor förlorat, pengar som någon har tjänat in under ett helt yrkesliv försvinner på några minuter.
Så, vad ska man då tänka på om man misstänker att någon försöker lura en? Christian Molin betonar att det bästa sättet att agera är att avsluta samtalet och sedan själv kontakta sin bank. Då vet man att man pratar med rätt person.
– Lämna aldrig, aldrig, aldrig ut ditt mobila bank-ID till någon som ringer. Lägg på luren med en gång, oavsett om det verkar oartigt. Utgå från att det är någon som försöker lura dig. Det är nog det bästa sättet att förhålla sig faktiskt. Kan det tipset hjälpa en av våra gotlänningar så är det jätteviktigt.